Annons

Öppenhet bättre än en insatsstyrka

Finansministern talar om en insatsstyrka mot fusket, men samtidigt försvåras granskningen av de Coronamiljarder som betalas ut från staten av affärssekretess.
Ledare • Publicerad 28 juli 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Väljer insatsstyrka framför öppenhet; finansminister Magdalena Andersson.
Väljer insatsstyrka framför öppenhet; finansminister Magdalena Andersson.Foto: Henrik Montgomery/TT

Hittills har regeringens korttidspermitteringar kostat statskassan 27 miljarder kronor. Men vilka bolag som fått ta del av pengarna och i vilken utsträckning är omöjligt att kontrollera.

Tillväxtverkets sekretesstämpling på utbetalningarna fick nyligen föga förvånande grönt ljus av Högsta förvaltningsdomstolen som beslutade att inte ta upp frågan för prövning. Uppgifterna om vem som får ta del av stöden anses kunna leda till skada för bolagen i fråga eftersom det bland annat kan ge viss information om sökandens ekonomiska ställning.

Annons

Det råder ingen tvekan om att lagen har tillämpats korrekt. Men det är värt att påpeka att sekretess för affärs eller driftsförhållanden varit tänkta att tillämpa för att exempelvis inte uppgifter om vilka företag som solidariskt tar ansvar genom att anställa personer med lönebidrag ska offentliggöras. Med tanke på storleken i stödet till korttidsarbetet måste emellertid allmänintresset sägas vara stort för öppenhet.

Bristande öppenhet och begränsade möjligheter för mediers granskning kräver istället en allt större statlig kontrollapparat.

Finansminister Magdalena Andersson (S) som tagit lärdom av de senaste årens kamp mot fusk inom välfärdssystemen liknade i våras Tillväxtverkets tillsynsverksamhet vid en ”insatsstyrka”, något som för tankarna till polismyndighetens yttersta resurs.

Erfarenheter visar dock att misstankar om korruption vanligen avslöjas av medier via interna visselblåsare. Myndigheters kontrollfunktioner räcker inte till.

Affärssekretessen tycks dessutom få ett allt vidare tillämpningsområde. Den används till att hemligstämpla resultat i vissa friskolor. Den sekretess som ska skydda medborgare och enskilda används nu för att inte ge skattebetalarna kunskaper om hur skattemiljarder används.

Den borgerliga oppositionen förtjänar inte applåder i sammanhanget. Där väger lätt lojaliteten till affärsintressen över gentemot uppdraget gentemot skattebetalarna. En borgerlighet som är pro-market, men inte pro-business – som sätter marknad före enskilda affärsintressen – har starka skäl att driva på för ökad öppenhet. Också på denna punkt.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons