Norges säkerhet är också vår
I Norge beskrivs det amerikanska beskedet i termer av ”dramatiskt” och ”jordskalv”. USA som sedan 2017 byggt upp en roterande närvaro av 700 soldater från marinkåren i landet ska nu minska styrkan till 20. Norges försvarsminister och höga militärer gör sitt bästa för att tona ned betydelsen och understryker att övningsverksamheten inte är tänkt att minskas.
Marinkårssoldaterna har både en praktisk och en symbolisk betydelse. Praktiskt innehar de kompetens och resurser som det norska försvaret saknar. Symboliskt är närvaron en signal till en ”antagonistisk fiende”, läs Ryssland, om att ett eventuellt angrepp på Norge är ett angrepp på USA och hela Nato.
Den norska besvikelsen är dock något paradoxal. En hörnsten i den norska basepolitiken från 1949 är att inte tillåta permanent utländsk militär närvaro i landet. Därför har det betonats att de amerikanska förbanden roterats. Det Norge som således försvårat amerikansk närvaro uttrycker således irritation över att förbandet lämnar landet.
Att USA omprioriterar sina militära resurser från Europa till den allt mer strategiskt betydelsefulla Stilla havs-regionen är inget nytt. Marinkåren som inte behöver fasta baser på samma sätt som arméförband är därför särskilt väl anpassad för Asienregionen där USA har svårt att etablera nya militära anläggningar.
När president Trump uttalade att han ville köpa Grönland från Danmark illustrerade han emellertid det geopolitiska intresset för Arktisregionen, om än på ett minst sagt säreget sätt. Området blir allt viktigare på grund av klimatförändringar. Kinas maktambitioner syns på Island där diktaturens ambassad utmärker sig i Reykjaviks stadskärna. I en konflikt med Ryssland har det mindre tätbefolkade området också en avgörande militärstrategisk betydelse. Därför uttrycks förvåning i Norge över den amerikanska kovändningen.
En amerikansk signal om lägre militära ambitioner på norsk mark påverkar därför också svensk säkerhet. Sverige och Finland skyddar rent faktiskt norra Norge. Och om Sverige i en konflikt ska kunna ta emot stöd från Nato enligt planeringen är det bland annat via Norge som hjälpen ska komma.
President Trumps agerande har dämpat Natoentusiasmen i Sverige. Men det är värt att tänka på att även efter det att USA har dragit tillbaka de nyligen sända marinsoldaterna från Norge finns all materiel kvar. Och säkerhetsgarantierna enligt Natos stadgar består.
Några sådana har inte Sverige.
