GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Natos sak är Sveriges

Efter Socialdemokraternas historiska beslut under söndagen att bryta mot sin gamla linje och säga ja till Nato kan nu Sverige äntligen sälla sig till den solidariska säkerhetsstruktur som förenar stora delar av det demokratiska Europa.
Ledare • Publicerad 15 maj 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Rysslands krig, Finlands vägval, och borgerlig pådrivning fick Socialdemokraterna på bättre tankar.
Rysslands krig, Finlands vägval, och borgerlig pådrivning fick Socialdemokraterna på bättre tankar.Foto: Fredrik Persson/TT

Som väntat slöt det socialdemokratiska partiet upp bakom ledningens omsvängning från uttalat Natomotstånd till att istället, likt tidigare borgerligheten, ställa sig bakom Natoanslutning. Efter Finlands beslut blev det inte hållbart att fortsätta stå ensamma.

Eftersom det är upp till regeringen att ansöka om medlemskap eller ej innebär detta att den nu, med partiets stöd i ryggen, kan göra vad som borde gjorts för länge sedan. Det är således dels en historisk upprättelse, men ligger också i linje med den västtillvändning som trots allt har funnits även inom socialdemokratin:

Sverige har, trots alliansfrihet, hört tydligt hemma i väst. Även ledande socialdemokrater insåg det under det kalla kriget. Sverige under Tage Erlander inledde ett hemligt militärt samarbete med USA, vilket även fortsatte under Olof Palme och Ingvar Carlsson. Rysslands insisterande på svensk och finsk alliansfrihet har handlat mindre om värna avspänning och mer om att främja landets egna strategiska intressen.

Liksom den socialdemokratiska statsministern i Finland Sanna Marin, som tillsammans med landets president under söndagen meddelade att landet nu kommer söka medlemskap i försvarsalliansen, så kommer Magdalena Andersson (S) gå till historien som den som tog sitt land in i Nato, förutsatt att allt går i lås.

”Det är slutet på en era – men början på en ny.”

Borgerligheten har spelat en roll i att så faktiskt sker. Socialdemokraternas omvändelse under galgen är motvillig, och det har stretats emot in i det sista. När Ulf Kristersson kort innan invasionen menade att Sverige tids nog kommer gå med i försvarsalliansen kallade försvarsminister Peter Hultqvist (S) det för desinformation. Så sent som precis innan Socialdemokraternas möte på söndagen kunde partiets EU-parlamentariker Heléne Fritzon säga att det var svårt att ta ställning – trots att det pågår ett krig i vårt närområde.

I den socialdemokratiska argumentationen den senaste tiden har det hänvisats mycket till att ”det finns ett före och ett efter 24 februari”. Men faktum är att det tog bra tid efter Rysslands invasion innan Socialdemokraterna kom på bättre tankar. En halv månad efter invasionen kunde statsministern fortfarande kalla Natomedlemskap för något destabiliserande.

Hade inte oppositionen – precis som vad gäller vapenstödet till Ukraina – legat på som en blåslampa är det inte säkert att utvecklingen hade skett. Moderaternas beslut att göra Nato till en valfråga har fått effekt.

Lösningen för Socialdemokraterna blev att likt Norge och Danmark förena tanken på ett medlemskap med ett förbehåll mot utplacering av kärnvapen och permanenta baser.

Enligt partiets pressträff som följde mötet ska en officiell ansökan om medlemskap skickas in efter att statsministern försäkrat sig om riksdagens stöd. Riksdagsdebatten kommer hållas under måndagens förmiddag. Strikt sett ligger frågan om Natoansökan på regeringens bord, men att regeringen släpper på prestigen och även lyfter frågan i riksdagen – trots risken att enskilda socialdemokratiska ledamöter opponerar sig mot sitt eget parti – för att ta del av dess synpunkter är positivt och bidrar till nationell enighet.

Det är länge sedan Sverige var neutralt. Nu sätts också punkt för den utdaterade alliansfrihet som rått mer eller mindre sedan den förste Bernadotten kröntes till Sveriges konung. Det är slutet på en era – men början på en ny.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.