När skepp kommer lastade med sabotage
Tidigare denna månad upptäcktes skador på både gasröret Balticconnector, en kommunikationskabel och en svensk-estnisk fiberkabel i Finska viken. Allt tyder på att de har utsatts för yttre påverkan. Redan tidigt riktades misstankar mot Fastlandskina, eftersom ett kinesiskt lastfartyg rört sig nära både gasledningen och fiberkabeln när skadan uppstod. Även ett ryskt, kärnkraftsdrivet fraktfartyg färdades över de tre kablarna.
Estland har gått till Kina för att begära hjälp i samband med utredningen, och så även Finland för att få kontakt med fartyget. Finland ska även ha tagit diplomatisk kontakt med Ryssland i frågan.
En av hypoteserna har varit att gasledningen kan ha skadats med hjälp av ett fartygsankare. Det finns också bilder på hur det kinesiska fartyget tycks sakna ett babordsankare. Och under tisdagen kablades också nyheter ut om att Finland har funnit just ett skadat ankare i närheten av den trasiga gasledningen.
”Kinesiskt sabotage i Östersjön skulle ligga i linje med den gråzonstaktik som Kommunistkina använder mot Taiwan.”
Även om all fakta ännu inte finns på bordet har Kinaexperten Jojje Olsson påpekat att ett sådant kinesiskt sabotage i Östersjön om än nytt samtidigt skulle ligga i linje med den gråzonstaktik med provokationer som Kommunistkina använder mot Taiwan. Bara mot den taiwanesiska ögruppen Matsu har kinesiska fartyg skadat undervattenskablar trettio gånger de senaste sex åren – bland annat medelst fraktfartygs ankare. Och även mot andra sydostasiatiska nationer har Kina använts sig av civila fartyg.
Utan att gå händelserna i förväg går det dock att konstatera att Fastlandskina redan sedan tidigare identifierats som en etablerad aktör i Östersjön av säkerhetsexperter. Pekingregimen strävar efter inflytande även här. Kom ihåg hur Kina visade stort intresse för hamnen i Karlshamn och dess systerhamn i litauiska Klaipėda. Positivt för handelsströmmar, ja, men det finns också en geopolitisk och militärstrategisk betydelse. Kinesiskt inflytande över intrastrukturen skulle kunna användas som påtryckning, eller i Litauens fall för att försvåra Natoförstärkningar till Baltikum i händelse av en konflikt med Ryssland.
Kinesisk handelsnärvaro i Östersjön är ingen nytt, men det blir alltmer tydligt hur handelsintressen och säkerhetsintressen är sammankopplade i en komplex väv.
