När patienten får skulden
När E-hälsomyndigheten lokaliserades till Kalmar skedde det efter en marknadsföring av regionen som ett ”e-hälsokluster”. Apotekets kundcenter och Linnéuniversitetets e-hälsoinstitut fanns redan i staden och dåvarande landshövdingen Stefan Carlsson - som själv var utredaren bakom inrättandet av E-hälsomyndigheten - fanns tidigt med för att stärka samordningen av institutionerna.
När regionens tjänstemän förklarar väntetider på 1177 med att de inkommande samtalen är till stor del felaktiga framstår det emellertid att det fortfarande är en bit på väg innan ”Kalmar” kan ses som en ”first-mover” vad gäller e-hälsa.
Väntetiderna till 1177 förklaras med att samtal handlar om annat än det tänkta. Om upplysningar om pandemins restriktioner eller om att avboka besök på sjukhus.
1177 är emellertid inte något enkelt system. I själva verket är det två helt separata. Ett på telefon och ett på webben. På webben går det att boka tider i viss utsträckning på vårdcentraler. På telefon saknas den möjligheten. Det är olika system, med olika syften och olika personal. Att det förvirrar och leder till köer på telefontjänsten borde inte komma som någon överraskning. Inte minst med tanke på att många datorovana personer istället ringer 1177 efter att ha orienterat bort sig på den relativt svårnavigerade hemsidan.
Uppfattningen att patienterna fattar felaktiga beslut kontrasterar också mot de privata digitala vårdtjänsternas utformning. Det är vårdapparna som drivit den digitala vården framåt.
På gott och ont. Riksrevisionen noterade nyligen kvalitetsbrister på de medicinska underlagen från nätläkartjänsterna. Baksidan med tjänsterna är att vården blir alltför efterfrågestyrd och att principen om vård efter behov åsidosätts.
Om 1177 upplevs som komplicerade system av länsinvånarna är det uppenbart att nätläkartjänsternas enorma expansion kan förklaras med att de uppfattas som enkla och lättillgängliga. Komplexa och svåranvändbara tjänster inom regionernas ramar kan antas driva patienterna till den privata digitala vården där de möts med öppna armar.
”Kritiken av patienternas vårdsökande påminner om hur ett systemtänkande präglat den svenska hälso- och sjukvården där organisation varit viktigare än patienten.”
Kritiken av patienternas vårdsökande påminner om hur ett systemtänkande präglat den svenska hälso- och sjukvården där organisation varit viktigare än patienten. Om 1177 inte fungerar som det är tänkt är det patientens fel, inte organisationens.
En borgerlig sjukvårdspolitik som är pro-market men inte pro business- och värnar solidaritetsprincipen måste våga problematisera utvecklingen av nätläkartjänsterna. Men det måste också ske med utgångspunkt att den digitala privata vården växer snabbt när den offentliga e-hälsovården är svårbegriplig och otillgänglig. Och när patienternas anses göra felaktiga kommunikationsval.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.