GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

När klanen ersätter lagen

Samtalet om klansamhället har äntligen normaliserats.
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det är lätt att känna frustration, vrede och sorg vid läsningen av Johanna Bäckström Lernebys storsäljare Familjen (Mondial).

Frölunda torg 2018. Omfattande brottslighet i Göteborg knyts till klaner.
Frölunda torg 2018. Omfattande brottslighet i Göteborg knyts till klaner.
Foto: Adam Ihse/TT

Journalisten Bäckström Lerneby har under många år, medan ett begrepp som klan närmast var tabu, i Sverige följt den familj som i boken kallas för Al Asim i Angered utanför Göteborg.

Högst upp i släktpyramiden sitter en 60-årig man med libanesisk bakgrund som själv aldrig fastnat i rättvisans garn. Under honom ett stort antal släktingar som figurerar i en mängd brottsutredningar. Som gällande mord, utpressning och hot.

Texten framkallar som sagt starka känslor. Frustration över hur misstänkta ständigt går fria eller döms till skrattretande låga straff. Vrede över år av förspillda tillfällen när det gällt att bekämpa grov brottslighet. Sorg över de brottsoffer som varje dag vaknar upp i förtvivlan och rädsla när klanen kontrollerar samhällslivet i Angered.

Även i den gråa förortens betongmörker finns dock strimmor av ljus.

För det första understryker boken i sig vikten av traditionell god kriminaljournalistisk i miljöer som förorten som ofta underrapporteras. Bäckström Lernebys tidigare reportage i en kvällstabloid ökade inte bara trycket på myndigheter att agera mot maffian utan utgör också en oberoende beskrivning som lokala aktörer har stor nytta av för att beskriva problematiken i området. När bostadsbolaget ska vräka familjemedlemmar har de också hänvisat till författarens tidigare artiklar som en miljöskildring av området,

Statistik från polis och störningsjourer ger nämligen en långtifrån rättvisande bild om statusen i förortsområdet. Störningsjouren åker inte på larm där familjemedlemmar kan antas vara inblandade, om nu någon vågar ta upp mobilen och larma. Brottsoffer anmäler av rädsla inte hot och våld.

För det andra understryker författarens hur myndighetssamverkan inte är tomma ord utan att den ger substantiella resultat. Frågor kan ställas varför socialförvaltningar i landet inte tidigare agerat hårdare och tvångsomhändertagit fler barn till grovt kriminella. Nu görs dock fler orosanmälningar från polisens sida och i Angered agerade socialtjänsten i enlighet med barnens bästa.

Den möjlighet som jordabalken erbjuder att trygga bostadsområden genom att riva kriminella individers hyreskontrakt är ytterligare ett verktyg som kan tillämpas.

Johanna Bäckström Lerneby är inte först med att peka på maffialiknande klanstrukturer i Sverige. Aje Carlbom skrev tidigt om liknande strukturer i Malmö. Per Brinkemo och Johan Lundberg förde diskussionen åtskilliga steg framåt med en uppmärksammad antologibok. De banade också väg för Bäckström Lerneby.

Tidigare verk möttes med tystnad eller anklagelser om rasifiering. Ett slag i ansiktet på alla förortsbor som lever med ihållande rädsla för att en bror eller kusin till den de vågat tillrättavisa ska dyka upp och knacka på.Och som nu får höra av personer som själva inte behöver vara rädda för att finna sina bilrutor krossade att samhället bör erbjuda medling mellan gärningsmän och brottsoffer. Vad klanen i Angered kallar medling är för andra lika med skräckvälde.

Hur komplicerat det är att i förorter knyta förhoppningar till det civila samhället, som länge varit det gängse politiska svaret på utanförskap och brottslighet, visas av att släktens överhuvud också har rollen som imam i en muslimsk församling och därigenom åtnjuter även viss internationell auktoritet. Om hur religionen kan användas för att legitimera makt- och våldsutövning får gärna nästa bok av Bäckström Lärnebys penna handla om.

Läs mer