Annons

Miljöpolitisk avåkning

Stora miljövinster riskeras när bussar och lastbilar inte längre får köras på restprodukter.
Publicerad 3 april 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Till dess elbussar slår igenom på bred front står miljöhoppet till HVO.
Till dess elbussar slår igenom på bred front står miljöhoppet till HVO.Foto: Cornelius, Poppe

En minskning med 93 procent för bensindrivna fordon och nästan 60 procent för dieseldrivna borde vara en miljövinst att värna om. Regeringen är på väg att göra tvärtom - äventyra omställningen och tvinga fram en återgång till fossila bränslen.

Det handlar om bussar. 1999 fanns det drygt 14 000 bussar i yrkesmässig trafik som kördes på bensin eller diesel; 2017 fanns det 5 545 dieselbussar och bara 44 bussar som gick på bensin. Samtidigt hade ett helt nytt bränsle slagit igenom: 4 400 bussar, eller nästan 30 procent av samtliga bussar, kördes på det förnyelsebara drivmedlet HVO. Så sent som 2013 kördes bara femton bussar på HVO. HVO, skriver Sveriges Bussföretag i sin senaste statistik, är det drivmedel som har bidragit mest till att minska användningen av fossila drivmedel inom busstrafiken.

Annons

HVO tillverkas dock i hög utsträckning av en restprodukt från palmolja, PFAD, och det är denna regeringen i praktiken vill fasa ut. PFAD ska inte längre betraktas som en restprodukt utan som en huvudprodukt, och därmed ställas inför krav på spårbarhet och hållbarhet som produkten idag inte kan leva upp till. Den stora poängen med HVO - att bränslet kan användas i redan existerande fordon och inte kräver några modifieringar eller investeringar - blir därmed också en stor nackdel. Ökad användning av diesel blir den naturliga lösningen.

Det är en målkonflikt av stora mått. En miljöpolitisk ambition - ökad spårbarhet - slår ut ett av få kända kostnadseffektiva, fossilfria drivmedel. Busstrafikens minskning av koldiodixutsläpp på drygt 20 procent sedan 2010 har till stor del skett tack vare HVO. Klimatpåverkan från HVO är en femtedel av dieselns. Försvinner HVO från marknaden blir det tveksamt om transportsektorns utsläppsmål 2030 går att nå.

Regeringens miljöpolitik kommer också att sätta den upphandlade trafiken under press. HVO har blivit många landstings lösning på frågan hur man kör kollektivtrafik fossilfritt. El står för en försvinnande liten andel av den upphandlade kollektivtrafiken. Biogas används i riktigt stor skala bara i tre landsting. Andelen HVO, däremot är 95,2 procent i Blekinge, 42,6 i Stockholm och 42,5 procent i Kalmar län. När HVO gjord på PFAD försvinner från marknaden, stiger drivmedelspriset - samtidigt som bussföretagen i sina avtal är försäkrade just för prisökningar. Kostnaden hamnar hos landstingen - eller hos resenärerna, som i så fall kan reagera genom att resa mindre.

Oavsett hur det blir, är den till synes tekniska frågan om en restprodukt från palmolja ett av de stora miljöpolitiska överväganden som denna regering kommer att göra. Dessvärre tycks den sätta abstrakta ambitioner framför konkret, erfarenhetsprövad miljönytta.

Daniel BrawSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons