GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Miljonärsskatten gör oss fattigare

Socialdemokraternas tänkta miljonärsskatt skulle åstadkomma mer ekonomisk skada än den ger statsfinansiell nytta.
Finansminister Magdalena Andersson ställer sig bakom ett förslag om  ett återinförandet av miljonärsskatten.
Finansminister Magdalena Andersson ställer sig bakom ett förslag om ett återinförandet av miljonärsskatten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Finansminister Magdalena Andersson har uppenbarligen givit upp Januariöverenskommelsens portalparagraf; en stor skattereform som bland annat stimulerar ”företagande” och stärker ”näringslivets konkurrenskraft”.

Istället för att lägga kraften på det gemensamma står finansministern själv bakom ett internt socialdemokratiskt förslag om införandet av en ”miljonärsskatt” i Sverige.

Hur hög den skulle tänkas vara och vilka den ska träffa är osagt. Än så länge fungerar förslaget som en diffus signal om att partiet tar ojämlikheter på allvar samtidigt som det råder osäkerhet om vem som får notan.

Det enda som sägs är att fastigheter inte ska inkluderas. Men ska skatten ge något substantiellt till statskassan måste den omfatta också sparkapital på några miljoner kronor hos ett hushåll. I annat fall - om den omfattar de största - får den en närmast marginell fiskal betydelse.

Statsminister Löfven har satt ned foten och sagt att partiet inte vill höja beskattningen av villor. Detta och ordet miljonärsskatt fungerar som en strategi för att sätta bilden av den nya skatten som något som endast drabbar någon annan, de riktigt förmögna.

Även om intäkterna till statskassan i sammanhanget blir små vet vi dock av erfarenhet att en förmögenhetsskatt får stora skadliga konsekvenser för landets ekonomi.

Det var en socialdemokratisk regeringen under Göran Persson som tog initiativ till att avskaffa arvs- och gåvoskatten. Kapitalbeskattningen sågs som ett hot mot företagande och utveckling. Inte minst generationsväxlingarna i småföretagen försvårades. Förmögenhetsskatten har en liknande funktion. Den stimulerar skatteplanering, den motverkar sparande i Sverige och den missgynnar också investeringar. Till bilden hör också att kapitalskatterna i Sverige fortfarande är jämförelsevis höga.

"Även om intäkterna till statskassan i sammanhanget blir små vet vi dock av erfarenhet att en förmögenhetsskatt får stora skadliga konsekvenser för landets ekonomi."

När Stefan Löfven var ny på sin post som S-ledare sades det att alla nya förslag skulle prövas mot jobben. Då får detta inte godkänt. Det rimmar också dåligt med Januariavtalets anda. Och det vittnar om att Socialdemokraterna gärna talar om företagande men sällan om företagaren.

En viktig fördelningspolitisk aspekt på skatteförändringarna under senare år är att de - läs jobbskatteavdragen - huvudsakligen framför allt gynnat låg och medelinkomsttagare vilket också noterades i Anderssons egen budgetproposition.

Magdalena Andersson har själv satt bollen i rullning. Tunga S-förbund i storstadsregionerna fortsätter trots Löfvens viftande med partipiskan frågan om fastighetsskatt. Och även Miljöpartiet vill se högre kapitalskatter. Centerns krav på sänkta skatter på ”entreprenörskap och växande företag” väger allt lättare när S, MP och även stödpartiet V ser ut att gå till val på höjda kapitalskatter. Talesmannen Emil Källström (C) med band till Kalmar kritiserade förslaget hårt, men Källström hör till framtidsnamnen som också lämnar centerskutan före valet.

Även en borgerlig regering kan tvingas att justera upp skatter för att kunna sänka andra inom ramen för mer långsiktiga reformer. Sverige har ett fortsatt högt skattetryck, men också stora utmaningar för att klara sjukvården, skolan, försvaret och polis. En ansvarsfull borgerlighet håller hårt i plånboken.

Men skatter som slår mot tillväxt och företagande försvagar konkurrenskraften och investeringarna. Skattebaserna brukar krympa medan rådgivningsföretagen växer. En miljonärsskatt ger större problem än den ger intäkter.

Nästa års val ser därför helt enkelt ut att komma att stå mellan höjda alternativt oförändrade eller till och med nedjusterade skatter.

Läs mer