Naomi Abramowicz: Militär förmåga bromsas av miljötillstånd
Det kunde inte ha kommit vid ett lägligare tillfälle. I måndags, samtidigt som Europa befinner sig i den allvarligaste säkerhetssituationen sen andra världskriget, lämnade Försvarsmakten sitt budgetunderlag till regeringen för 2023. Där nämner myndigheten en faktor som bromsar upprustningen av Sveriges försvar: omständliga tillståndsprocesser.
Fram till 2030 ska Försvarsmakten växa rejält. Den totala personalstyrkan ska utökas från cirka 66 000 till närmare 100 000 personer och flera regementen ska återetableras. Det innebär att det krävs fler skjut- och övningsfält, vilket i sin tur innebär att Försvarsmakten behöver söka en rad miljötillstånd.
Problemet är att tillståndsprövningen kan ta fem år, om man har tur. Tio år, om man har otur. Det gör det närapå omöjligt för Sveriges försvarsförmåga att utvecklas i den takt som det nuvarande säkerhetsläget kräver, och som politikerna beslutade om i samband med försvarsbeslutet 2020.
Man hade kunnat tro att tillståndsansökningar från Försvarsmakten skulle hamna i någon form av snabbfil. Men nej, bara att ta fram en ansökan, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och samråd, tar två till tre år. Sen ska den prövas hos länsstyrelsen, som ofta begär någon form av komplettering. Och sen kan ansökan givetvis överklagas till mark- och miljödomstolen. Om den överklagas hamnar den sen på regeringens bord, där ny beredning väntar.
”Världen har förändrats och därför behöver också förutsättningarna för Sveriges försvar förändras.”
Enligt Försvarsmakten finns det ärenden som överlämnades till regeringen redan 2013-2014 som fortfarande är under beredning. Och det gäller inte bara något enstaka ärende, sex stycken väntar på att avgöras hos Miljödepartementet. Ett departement som tidigare styrdes av Miljöpartiet. Med tanke på de grönas allt annat än varma inställning till försvaret har partiet säkert bidragit till att sinka processen ytterligare.
Det är inte första gången som Försvarsmakten ber regeringen att ändra lagstiftningen för att förenkla och förkorta tillståndsprocessen så att man kan fortsätta att utveckla verksamheten. Men regeringen fortsätter att släpa benen efter sig.
FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, lyfte samma problem i rapporten Nu är det bråttom! från 2021. Rapportförfattarna påpekar att tidigare fokuserade försvarspolitiken på att avveckla regementen och krympa verksamheten, men nu när Försvarsmakten ska återetableras på flera håll i landet måste den ges rimliga förutsättningar för att kunna nå de politiska målen.
”Vi måste prata om saker för vad de är och inse att världen har förändrats på mindre än en vecka”, sa överbefälhavaren Micael Bydén tidigare i veckan. ÖB har rätt. Världen har förändrats och därför behöver också förutsättningarna för Sveriges försvar förändras. Tidsödande byråkrati kan inte tillåtas hindra utvecklingen av vår militära förmåga. Inte när det pågår ett krig runt knuten.
