Annons

Mer politik än sjukvård

Regeringens vårdpolitik handlar just nu mest om att hantera ett problem som inte finns, de privata sjukvårdsförsäkringarna.
Publicerad 6 april 2017
Sjukvårdspolitiken under Gabriel Wikström (S handlar allt mer om medicinsk nytta och allt mer om signal och symbolpolitik. Foto: Izabelle Nordfjell/TT
Sjukvårdspolitiken under Gabriel Wikström (S handlar allt mer om medicinsk nytta och allt mer om signal och symbolpolitik. Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Under många år har arbetsgivarnas ansvar för löntagarnas hälsa betonats. En konkret möjlighet för arbetsgivare att slussa vidare anställda till vård är att teckna privata sjukvårdsförsäkringar för dem. Nästan en halv miljon svenskar har idag sådana försäkringar via arbetsgivaren, ytterligare ett par hundra tusen via fackföreningar.

Det är en linje som inte längre belönas. Nu ska sjukvårdsförsäkringar beskattas, enligt en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Nog för att förmåner vanligen är skattepliktiga, men denna nya beskattning lär i vart fall inte minska ohälsan.

Annons

Just nu presenterar regeringen inga som helst nya förslag för att korta köer, möjliggöra förändringar eller stärka patienternas rättigheter. Det är stopplagar och regleringar som är temat. Framför allt när det gäller sjukvårdsförsäkringar.

Det är viktigt att betona att de privata kompletterande sjukvårdsförsäkringarna inte kan fungera som någon bärande helhetslösning för vården. Den som inte klarar en hälsoprövning får stå utan. Kroniska sjukdomar ingår inte i försäkringen och när vi åldras och blir mer vårdkrävande upphör försäkringarna att gälla.

I många landsting - läs som Kalmar - är tillgängligheten och kvaliteten på vården på det hela taget bra. Gissningsvis är försäkringarna betydligt vanligare i landsting med långa köer och stora kvalitetsproblem.

Men över det har regeringen inte reflekterat. Istället motiverar den de regleringar som ska bromsa försäkringsköpandet med att ingen ska få gå före i vårdkön. Det ges en bild av att plånboken styr i svensk sjukvård.

Så varken är det eller ska vara. Vård ska ges efter behov. Det är en grundläggande medicinsk etisk princip att den som har störst behov ska prioriteras först. Om Socialdemokratin blundar för varför människor skaffat sig försäkringar har en liberal-konservativ borgerlighet anledning att ställa sig på de patienters sida som inte har råd att skaffa en för många dyr försäkring. Fasta läkarkontakter, tuffare vårdgarantier och bättre information kan vara några verktyg för att stärka kvalitet och patientautonomi och på den vägen skapa en mer jämlik vård.

Ingen har emellertid visat att försäkringspatienter i dag går före i några offentliga köer. Lagrådet gjorde också tummen ner för regeringens förslag till lagstiftning av just den anledningen.

Regeringen möter några icke-fungerande landstings verksamheter med att blåsa upp till en politisk strid om försäkringspatienter och dessutom se gruppen som en ny skattebas.

Det är ett slående exempel på när sjukvårdspolitik mer handlar om politik än om sjukvård. Och sällan har de medicinska resonemangen varit så underordnade i förändringar av sjukvårdspolitiken som nu. Man skulle kunna säga att för att travestera hälso- och sjukvårdslagen att politiken just nu inte vilar på "vetenskaplighet och beprövad erfarenhet".

"Det är stopplagar och regleringar som är temat."

Martin TunströmSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons