Annons

Mediestöd för en liberal demokrati

Presstödet framtid aktualiserar åter debatten om den liberala demokratin. Men inte såsom statsminister Stefan Löfven önskar.
Ledare • Publicerad 13 april 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Demokratins infrastruktur.
Demokratins infrastruktur.Foto: Fredrik Sandberg/TT

När statsminister Stefan Löfven efter att ha varnat för oppositionens bristande demokratin legitimitet fick frågan på vilket sätt folkstyret är hotat varnade han för nedskärningar till folkhögskolorna och av presstödet efter en socialdemokratisk valförlust.

Nu är det fullkomligt legitimt att anse att statligt stöd är oförenligt med en liberal mediemodell baserad på tryck- och yttrandefrihet. Det är inte detta stöd som definierar den liberala demokratin. Men den stora frågan om presstödet i dag är inte om det ska finnas, utan hur det ska utformas. Och den segdragna frågan är nu åter högt uppe på den politiska agenda.

Annons

Klockan 21:00 på söndagskvällen publicerades Dagens Nyheter debattartikeln från tidningsutgivarna med rubriken ”Vi tidningsutgivare vill lägga ner presstödet”.

Det var 90 minuter efter det att Moderaternas mediepolitiska arbetsgrupp på Dagens Industris debattsida fått in en text med ett likartat innehåll under rubriken ”Det är bråttom att rädda dagspressen”.

Förslagen har det gemensamt att de vill omvandla dagens stödformer till pressen med generella undantag från moms i kombination med sänkta eller avskaffade arbetsgivaravgifter för journalister.

Därigenom minskar olika möjligheter att överutnyttja som det heter på svenska presstödssystemet genom att lansera olika titlar och de många snedvridande effekter som dagens system har försvinner.

Sant är också att stora tidningar som går med vinst också och inte åtnjuter driftsstöd skulle gynnas rejält medan mindre mindre lokaltidningar som i dag får stöd rimligen skulle få mindre anslag.

Efter Moderaternas inlägg får statsminister Stefan Löfven svårt att med trovärdighet varna för att en borgerlig regering med för övrigt starka band till tidningar och publicister vill åsamka en tidningsdöd. I artikeln omnämns tidningarna som en demokratisk infrastruktur och det varnas för ett medielandskap som utvecklas till ett ”kalhygge”.

I bakgrunden finns en omvärderingen av behovet av en gemensam offentlighet. Att public service-bolagen skulle få en alltför stark dominans utan den fria pressen hör också till den moderata bilden. Det starka presstödsmotståndet som finns i den moderata historien har inte bara konfronterats med att Svenska Dagbladet varit en förlustmaskin utan också med nya fakta som visar hur tidningars existens minskar polarisering och förstärker valdeltagande.

”Men nya mediestöds utformning handlar också om synen på den liberala demokratin.”

Men nya mediestöds utformning handlar också om synen på den liberala demokratin. Nog för att det demokratiska undergångsscenariot som ofta nämns när domstolars självständighet eller public service-oberoende diskuteras är lätt överdrivet. Men de nya stödsystem som införts kan hypotetiskt ge staten inflytande över tidningars innehåll. Myndigheter under regeringen har redan fått ett ökat svängrum när det gäller att bedöma om tidningars nyhetsarbetet baseras på ”etablerad vetenskap och kunskap”, eller om tidningar sprider ”felaktig och manipulerad information”.

Moderaterna markerar nu tydligt mot alla former av statlig bedömning av den fria journalistiken. När det i det närmaste råder konsensus om mediestöd varande är det frågan om statens möjlighet till inblandning i den fria tidningsvärlden som den politiska konflikten gäller. Och i termer av liberal demokrati är det i denna fråga inte regeringen som ryckt åt sig initiativet.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons