unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Mål som döljer snarare än belyser

Sänkta överskottsmål vittnar om att kommunsektorn håller på att tappa greppet om ekonomin.
Sänkta överskottsmål innebär att det tar längre tid att identifiera kommunernas problem.
Sänkta överskottsmål innebär att det tar längre tid att identifiera kommunernas problem.
Foto: Arkivbild
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Kommunernas ekonomiska utsikter ser dystra ut, och det blir ännu värre framöver. Det var i korthet budskapet när Sveriges kommuner och landsting nyligen presenterade sin ekonomirapport för våren 2019. Tumregeln för god ekonomisk hushållning, att kommunerna ska göra ett överskott motsvarande minst två procent av intäkterna från skatter och kommunal ekonomisk utjämning, kommer att behöva skrotas. Enligt SKL krävs stora ansträngningar bara för att nå ett överskott på en procent.

Vad som inte framgick av bilden är dock att många kommuner redan har sänkt sina överskottsmål. I Kalmar län har flera av kommunerna väsentligt lägre överskottsmål nu än tidigare. Torsås siktar på en procents överskott 2018 till 2021, ett mål som mans enligt planen inte når 2020.

Nybro kommun har för perioden 2019-2021 också sänkt målet till en procent eller annorlunda uttryckt en nettokostnadsandel på 99 procent. Men inte under något av åren 2019-2021 uppnås enprocentsmålet. 2021 väntas överskottet bli 0,3 procent.

Alla har inte sänkt målen. Både Emmaboda och Mönsterås har som målsättning att verksamheten ska ge ett överskott på två procent under 2019 och två år framöver. I båda kommunerna saknas samtidigt ett antal miljoner för att målet ska nås under något år. Nästa år väntas överskottet i Mönsterås kommun landa på under hälften av målet.

Även Hultsfred har kvar tvåprocentsmålet, men hamnar längre och längre ifrån. För 2021 hade överskottet behövt bli 19 miljoner kronor för att målet skulle nås. Istället väntas ett minusresultat på elva miljoner kronor.

Det som verkligen sticker ut i jämförelsen är hur lågt satta målen i länets största och starkaste kommuner är, och i hur liten grad de uppnås.

Oskarshamn har som mål för 2019 att inte gå med förlust. Sedan ska överskottet öka långsamt för att år 2022 uppgå till en procent, ett mål som det kommer att krävas finansiella intäkter för att nå.

Och Kalmar kommun har det lägsta målet av alla. Nettokostnadsandelen ska i Kalmar inte överstiga 99 procent under en rullande femårsperiod. Det behöver alltså inte bli något överskott överhuvudtaget vissa år, så länge enskilda år går bra.

2021 väntas kommunen gå back med nästan 30 miljoner kronor. Hade tvåprocentsmålet tillämpats, hade det inneburit att kommunens kostnadskostym var 115 miljoner kronor för stor. Med den generösa syn på ekonomin som Kalmar kommun har, uppnås fortfarande överskottsmålet eftersom de goda resultaten 2017 och 2018 drar upp det rullande femårssnittet.

Tanken med att ha ett överskottsmål borde vara att man tidigt ska kunna märka om ekonomin försvagas och vidta åtgärder. Nu sker motsatsen i Kalmar. Trots att man redan nu kan se att trenden för överskottet är vikande, och att inget tyder på att resultaten kommer att lyfta efter 2021, uppnås fortfarande målet och allt är frid och fröjd.

Och överhuvudtaget kan kommunernas sänkning av överskottsmålet ifrågasättas. Två procent är inte en siffra tagen ur luften, utan vad det erfarenhetsmässigt krävs för att kommuner ska behålla sin långsiktiga ekonomiska styrka och kunna göra investeringar. Till följd av befolkningsutvecklingen, med allt fler unga och äldre, är behovet av investeringar större än tidigare. Den kommunala låneskulden väntas öka med tio procent både 2019 och 2020.

Att i det läget sänka överskottsmålet för att kunna nå det är inte ett relevant svar på kommunsektorns utmaningar. Det liknar mer ett självbedrägeri.