Lööf ger Löfven chansen

Utgångspunkten är något missvisande. Riksdagen röstade aldrig om fri hyressättning i nyproduktion utan om förtroendet för regeringen. Men när det gäller att framstå som konstruktiv i en kris som man själv varit pådrivande för att skapa fungerar bildsättningen väl.

Och med den som utgångspunkt deklarerar Lööf att Centern gärna deltar i ett fortsatt Januarisamarbete med Liberalerna om regeringen går med på stora skattesänkningar för löntagare i höst, samt en sänkt skatt på sparande.

Men det var januarisamarbetet som riksdagen underkände och därför var det föga förvånande att Liberalernas politiska tjänstemän omgående fick lämna dator och mobiltelefon och skrivbord i regeringskansliet.

Att ett samarbetsparti har politiska tjänstemän i regeringskansliet är för övrigt mycket märkligt . Det försvårar medborgarnas möjlighet till ansvarsutkrävande och osynliggör skillnaden mellan opposition och regeringsparti.

Annie Lööf vet naturligtvis att Liberalerna inte kan göra en förnedrande helomvändning efter sortin från januarisamarbetet. Och hon vet att om nu förhandlingarna misslyckas om en ny regering så framstår Liberalernas Sabuni som syndabocken. Om någon ny ”mitt” ska skapas är det en märklig strategi att försöka trycka dit Liberalernas ledare.

Först spräcktes borgerligheten. Sedan den klassiska mitten.

Centerledaren brukar tala om värderingar, men är maktspelets mästare. Samtidigt får Lööf chansen att få igenom skattesänkningar som rimligen är mer populära i de egna väljarleden än den partiella avregleringen av hyresmarknaden. Kärnväljarna i småorter och landsbygd berörs inte av fri hyressättning i nyproduktion. Genom att kräva större skattesänkningar redan nu förbigår också Lööf de väntade förslagen från moderater, kristdemokrater och liberaler på nya jobbskatteavdrag i det fall att Löfven får regera vidare.

Inom Socialdemokraterna har partivänstern stärkt sin ställning och kraven på skattehöjningar är stora inför valet och framtiden. Hur Löfven ska motivera skattesänkningarna efter det att partiet åter talar om dem i termer av hot mot välfärden framstår som något av ett indiskt reptrick.

Viljan att spräcka borgerligheten och behålla regeringsmakten har emellertid under de gångna åren vägt tyngst och i det perspektivet har Löfven också lyckats.

De första kommentarerna från Vänsterpartiet som förutsätts stötta en budget- också innehållande skattesänkningar - var också välkomnande. Trots Lööfs besked att förhandlingar med Vänstern inte är aktuella.

Någon lösning är synes inte i hamn. Men när den traditionella mitten hamnar inte bara i olika läger utan där också centern krypskjuter på Liberalerna ser rimligen det socialdemokratiska partiet sin chans att slå in en kil mellan de borgerliga partierna som kan hålla dem åtskilda för mycket lång tid framöver.