GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Logiken talar för M-lett Kommunsverige

Anders Henriksson kan inte ta makten i Sveriges kommuner och regioner (SKR) för given. Även i Kommunsveriges organisation råder ett nytt politiskt landskap. Och där består också alliansen mellan de borgerliga partierna.
Ledare • Publicerad 14 januari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
S-politikern Anders Henriksson från Kalmar tror på maktskifte i kommunernas organisation. Så givna är dock inte de politiska realiteterna.
S-politikern Anders Henriksson från Kalmar tror på maktskifte i kommunernas organisation. Så givna är dock inte de politiska realiteterna.Foto: annika högberg

Allianspartierna får 183 ledamöter. Det rödgröna partierna 203 och Sverigedemokraterna 64. Historiskt har SKR alltid letts av en företrädare från det största blocket. Men också makten över Kommunsveriges organisation påverkas av ett nytt politiskt landskap där SD är tredje största kommunparti. Utifrån den logiken kommer valkongressen i mars att välja om en moderat ordförande.

I kommunernas intresseorganisation har allianssamarbetet överlevt den splittring som präglat de borgerliga partierna i rikspolitiken. Medan Annie Lööf som centerledare meddelade att hon helst såg Magdalena Andersson som statsminister ingick C-politikerna i SKR en valteknisk samverkan med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Det vittnar om att de styrande kommunalråden - de historiskt bärande delarna av centerrörelsen - inte vara några vänner av kohandeln med Socialdemokraterna på riksplanet och att de helst ser samarbeten inom borgerligheten i kommuner och regioner. Samtidigt har c-politiker lokalt sällan några ideologiska problem med att samarbeta åt vilket håll som helst. Det visar inte minst situationen i Kalmar län där partiet ingår i flera styren med Socialdemokraterna. Den starka ekonomiska liberalism som präglar partiet i Stockholm - och ofta är väl nyliberal - är mindre viktig utanför storstadstullarna.

Att Anders Henriksson (S) från Kalmar som i dag är vice ordförande i SKR i Dagens Samhälle deklarerar att valresultatet öppnar för ett maktskifte eftersom det rödgröna blocket blir störst hör till det politiska spelets logik. Henriksson är också Socialdemokraternas självklare ordförandekandidat efter att både i majoritet och minoritet suttit i presidiet.

Ett skifte förutsätter emellertid att Centerpartiet gör en politisk u-sväng och byter sida. Eller att Henriksson ska leda organisationen i minoritet. Men med en valteknisk alliansuppgörelse i ryggen - och med en helt nyvald partiledare som behöver distansera sig från Lööfepoken - ter sig en bondeuppgörelse med Socialdemokraterna om makten i SKR som politiskt riskabel för Centern.

”Men med en valteknisk alliansuppgörelse i ryggen - och med en helt nyvald partiledare - ter sig en bondeuppgörelse med Socialdemokraterna om makten i SKR som politiskt riskabel för Centern.”

SKR spelar en allt viktigare roll i svensk politik och förvaltning. Ett fortsatt borgerligt styre lär innebära att medborgarperspektivet fortsätter att väga tungt i organisationen. Borta är tiden då det gamla Kommunförbundets ledning ryggmärgsmässigt gick till försvar för kommunledningar, köer eller dåligt fungerande service till trots.

Samtidigt har SKR utvecklats till en slags överkommun. Som på en och samma gång är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommunerna och en part som regeringen ingår avtal med när det gäller hälso- och sjukvården. Det ger SKR en tung ställning gentemot regioner och kommuner. Det ger också SKR en myndighetsliknande roll - trots att organisationen är en förening och inte något offentligt organ.

Frågan om SKR:s framtida roll är inte enkel. Men heller inget som organisationens företrädare kan rygga inför. Den utredning av professor emeritus i förvaltningsrätt Lena Marcusson som just nu pågår om statens relationer till SKR måste behandlas seriöst av organisationen. Den frågan är nog egentligen viktigare än hur majoritetsförhållandet ser ut i organisationen efter den kommande valkongressen i mars månad.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.