Liberaler drar en vals om dansen

Riksdagen har flera gånger röstat för att regeringen ska ta fram förslag om att avskaffa kravet, nu senast i maj. Men ändå har inget hänt. Anledningen är att danstillståndsfrågan är mer komplicerad än att bara handla om ökad frihet.

Syftet med danstillståndet är att upprätthålla säkerhetskrav vid större tillställningar. Det är inte dansen som behöver regleras, utan säkerheten kring den.

Alla krögare behöver exempelvis inte ha ordningsvakter enligt serveringstillståndet, men det kan krävas för att få danstillstånd. En lokal som fungerar för mat- och alkoholservering är inte alltid lämplig för dans. Särskilt inte med hänsyn till brandrisken. Fler åtgärder kan behövas för dans än för servering.

När kravet på danstillstånd utreddes år 2018 kom regeringens utredare fram till att tillståndskravet bör behållas. Utredaren ville däremot lätta på kravet. Mindre riskfyllda danstillställningar skulle inte längre behöva ha tillstånd.

Danstillstånd för nattklubbar med hundratals gäster behövs, men en mindre tillställningar bör inte vålla några problem.

Om vissa undantas tillstånd uppstår dock andra problem. Hur ska det gå att veta på förhand om man behöver tillstånd eller inte? Åklagarmyndigheten föreslog i stället i sitt remissvar att behålla kravet, men att göra det enklare att befrias från kravet efter att ha beviljats tillstånd första gången. Det framstår som rimligare än att såväl polisen som enskilda ska lägga otaliga arbetstimmar på upprepade tillståndsansökningar.

Många krögare uppfattar tillståndet som onödigt regelkrångel. Särskilt eftersom dans arrangerad utan tillstånd kan ge böter eller fängelse. En mindre pardans på en restaurang är knappast vad som behöver regleras.

Att ge polisen möjlighet att befria enskilda från tillståndsplikten skulle gynna alla parter. Men att helt slopa tillståndskravet skulle göra det svårare att i förväg garantera säkerhet på krogar och nattklubbar. Det ligger inte i någons intresse.