Liberal demokrati är mer än ett slagträ

Det paradoxala har ju hela tiden varit att de borgerliga partierna drivit den liberala demokratins frågor - rättssäkerhet, maktdelning och autonomi för museer och universitet - innan begreppet nådde svensk mark.

Det var först när det visade sig möjligt att använda ordet liberal demokrati som ett slagträ i den inrikespolitiska debatten som Socialdemokraterna införde det i den interna vokabulären. Maj 2019 sade partiet i Konstitutionsutskottet nej till att utreda förändringar av grundlagen. Mindre än ett år senare, februari 2020, gjorde partiet en tvärvändning.

Nu kommer de första beskeden om att den parlamentariska utredningen enats om huvudfrågan, det ska bli svårare att ändra grundlagen. I dag krävs två beslut med enkel majoritet med ett mellanliggande val.

Det har tolkats som att en riksdag kan avskaffa grundläggande rättigheter på något år. Så usel är dock inte den svenska regeringsformen. Det finns ett extra skydd som märkligt nog aldrig nämns i den allmänna debatten. Det räcker att 35 ledamöter yrkar på en folkomröstning i en grundlagsfråga och att 117 ledamöter röstar grönt för att väljarna ska få ta ställning. Det är en spärr mot snabba ändringar av grundlagen.

Men vad blir det förslaget från grundlagsutredningen? Jo i en andra riksdagsomröstning om grundlagen måste förslaget ha stöd av en kvalificerad majoritet, nämligen av 60 procent (3/5) av ledamöterna. Enigheten tycks ha uppnåtts sedan man distanserat sig från att majoriteten skulle bestå av 66 procent (2/3) av ledamöterna sannolikt i syfte att få med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som tidigare varit skeptiska.

Faktum är att det förblir svårare att ändra riksdagsordningen som reglerar riksdagens arbete där det krävs att 75 procent av ledamöterna står bakom en lagändring än att ändra i grundlagarna som rör tryckfrihet, monarkin och de individuella rättigheterna.

Det är viktigt att understryka att ingen grundlagsregel i världen är tillräcklig för att upprätthålla demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter. Tilltron till en skriven författning får inte överdrivas. Alla regler kan ändras. Samhällsanda, medborgardygder, tillit, en god förvaltning och ett levande civilsamhälle är grundläggande förutsättningar för den levande demokratins fortbestånd.

Flera partiers agerande har också varit motsägelsefulla under utredningens gång. Samtidigt som den rådande grundlagens ska bevaras så intakt som möjligt har partiet krävt att föra in grundlagsskydd för public service eller för aborträtten. Å ena sidan ska grundlagen cementeras, å andra sidan ska tidigare oreglerade områden in i författningen.

Men i jämförelse med debatten om liberal demokrati ser utredningen ut att bli en tunn produkt. Vid sidan av grundlagsfrågan kommer förslaget innehålla välkomna förändringar av Domstolsverkets organisation i syfte att skapa en tjockare brandvägg mellan regeringen och rättsväsendet.

Det är inte ledamöterna i utredningen ledda av justitierådet Anders Eka som är ordförande som hamnat fel. (Något märkligt att ordförande i Högsta domstolen leder en utredning om frågor som den kan komma att reglera.)

De har arbetat enligt direktiven från den förra regeringen. Det är i själva verket den som tyckte att det räckte att använda orden liberal demokrati som politiskt slagträ.