Legitimation, tack!

Tack, PRO i Mönsterås! Lokalavdelningen där kräver att den hemtjänstpersonal som kommer hem till gamla ska ha legitimation. Man ska kunna se att det är rätt person, och att han eller hon verkligen kommer från hemtjänsten. Ett naturligt krav, kan det tyckas.

Men den som ringer runt inser att det inte alls är naturligt. Hemtjänstpersonal i Kalmar har ingen legitimation. Hemtjänsten i Oskarshamn utrustas inte med sådan. I Mönsterås funderar och utreder man.

Hur ska den gamle som möter ett okänt ansikte när han eller hon öppnar dörren till sitt hem veta vem det är som släpps in? Vi kan läsa om bedragare, tjuvar och rånare som specialiserar sig på gamla, nu senast i Emmaboda. Hur ser man på en människa om hon talar sanning eller inte?

Tydligen har saken tagits upp redan. För det utreds. Det undersöks. Det funderas. Vad kan då vara så svårt att fundera på?

Ett svar tidningen får är att personalomsättningen är så stor att det blir en väldig apparat att hålla reda på alla legitimationer, dra in dem och sända ut dem.

Det tar ett tag att smälta sådan information. Om det är så många tillfällesarbetande i hemtjänsten att kommunen själv har svårt att hålla reda på dem – hur tryggt är det för de gamla?

Det visar sig att PRO:s lokala krav i Mönsterås är toppen på ett isberg. Det är ju fullkomligt självklart att alla som en kommun sänder till någons hem ska kunna visa vem han eller hon är. Polisen klarar legitimationshantering. Militären gör det. Vartenda större företag gör det. Det är skandal att inte kommuner gör det!