GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Låt medborgarna granska kommunerna

Kommunrevisionen är för svag i Sverige. Med ökad insyn från medborgarnas sida kan granskningen förändras.
Ledare • Publicerad 16 november 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Samtliga kommuner borde redovisa kostnader och kvalitet, enligt ett förslag från tidigare landshövding Mats Svegfors.
Samtliga kommuner borde redovisa kostnader och kvalitet, enligt ett förslag från tidigare landshövding Mats Svegfors.Foto: Sofia Hedman

Den kommunala revisionen anklagas på ett övergripande plan inte sällan för att vara tandlös och sittande i knäet på kommunmajoriteten.

Kritikerna är nog inte medvetna om att modern forskning pekar på revisionens betydelse. Statsvetaren Rasmus Broms vid Göteborgs universitet har visat att när revisionen riktar kritik mot verksamheten tappar det parti som har ordförandeposten i kommunstyrelsen väljarstöd. Det ledande partiet tappar i regel en procent av väljarstödet efter kritik från revisionen. Däremot förlorar inte andra partier i koalitionen väljare. Vilket kan vara ett tecken på att partiet med ordförandeposten i kommunstyrelsen av väljarna ses som det kommunledande.

Men nog behöver revisionen förnyas. Det har tagits små små steg för att modernisera denna inomkommunala granskning. Revisorerna får exempelvis inte längre själva sitta i kommunfullmäktige. Ordföranden ska också vara hämtad från oppositionen.

Den svaga självständigheten återspeglar dock hur revisionen är ett barn av 1800-talets kommunallag. Tanken är att kommunmedlemmarna ska utse sina egna granskare. Det var lite lättare när kommunerna ofta var små till ytan och befolkning. Dessutom saknade vanligen saknade anställda.

Men hur kombinera en mer självständig granskning med det kommunala självstyret? Hur få ihop professionalitet med medborgerligt engagemang?

I en intressant rapport från Kommissionen för skattenytta ger tidigare landshövdingen, publicisten och radiochefen Mats Svegfors ett intressant förslag.

Svegfors inleder med att påpeka att kommunernas och regionernas utgifter sammantaget uppgår till 1100 miljarder kronor. Det är bara 100 miljarder kronor lägre än statens utgifter. Det är ett skäl till att framhålla revisionens betydelse.

Idén är att kommunerna och regionerna ska åläggas att offentligt redovisa kostnader, men också resultat och kvalitet för olika delar av de offentliga verksamheterna. Kommun och regionledningar ska också tvingas att förklara skillnader i kvalitet. Syftet är att medborgarna får en tydligare inblick i verksamhetens kostnader och att denna öppenhet i sig tvingar fram både kvalitet och effektiviseringar.

”Syftet är att medborgarna får en tydligare inblick i verksamhetens kostnader och att denna öppenhet i sig tvingar fram både kvalitet och effektiviseringar.”

Det är kanske inte revision i traditionell bokstavlig bemärkelse. Däremot är det en metod att öka insyn och det medborgerliga deltagande som är basen i den lokala demokratin. Baksidorna är begränsade. För små kommuner som redan idag ansträngs av kostnadsdrivande administration via statliga beslut uppstår en viss irriterande börda. Men ingreppet i det kommunala självstyret är ändå mycket begränsat. Det är fråga om en mer sofistikerad variant av de öppna jämförelser som redan utförs av Sveriges kommuner och regioner eller Socialstyrelsen.

Kommissionen för skattenytta är för övrigt en ny intressant tankesmedja i offentligheten. Den är startad av tidigare Scania vd:n Leif Östling, känd för sina uppmärksammade ord ”vad fan får vi för pengarna”. Till kommissionen har ett antal kända namn knutits vid sidan av Svegfors, Försäkringskassans tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler, Svenskt Näringslivs tidigare chefsekonom Bettina Kashefi och förre DN-redaktören Mats Bergstrand. Med en rivstart har ett antal rapporter redan släppts och seminarier hållits i Stockholm.

Det finns frågor att ställa om kommissionens finansiering, ledning och samarbetspartners. Arrangemang har hittills hållits tillsammans med lobbyfirmor som har exempelvis kunder inom välfärdsföretagandet. För oberoendet är det viktigt att markera att kommissionen inte är en röst för andra intressen än skattebetalarna. Med rätt inriktning och öppenhet kan kommissionen bli en ny självständig och efterlängtad aktör i det svenska offentliga samtalet.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.