Annons

Låt kyrkorna öppna till påsken

Tålamodet är över i Svenska kyrkan över regeringens och Folkhälsomyndighetens restriktiva syn på gudstjänstdeltagande och religiösa sammankomster.
Ledare • Publicerad 21 mars 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Det finns plats i Domkyrkan, även om deltagarna sitter glesare.
Det finns plats i Domkyrkan, även om deltagarna sitter glesare.Foto: SUVAD MRKONJIC

Om krogar, restauranger och kulturarbetare hört till kritiker mot de restriktioner som följt på Coronapandemin har de svenska kyrkorna legat relativt lågt.

Under pandemin har också församlingar gått längre än rekommendationerna. I Växjö stift stängdes på bland annat biskop Fredrik Modéus uppmaning dörrarna till gudstjänsterna under våren förra året trots att det då var möjligt att fira mässa med upp till 50 närvarande deltagare. Gudstjänstlivet flyttade till webben

Annons

Det fanns starka skäl till denna restriktiva hållning. Söndagens gudstjänst får många äldre som tillhör riksgrupper att lämna isoleringen i hemmet. Vid viktiga tillfällen tenderar riskbedömningar att förändras. Och även i stora kyrkor kan det uppstå köer eller andra moment där avstånden blir svåra att hålla. Lägg därtill att präster och diakoner också under pandemin genom själavården kommer i kontakt med stora grupper vilket är en orsak till att många ämbetsbärare själva drabbats av Covid-19.

Men Svenska kyrkans starka vilja under pandemin att göra rätt har inte mötts upp av något motsvarande engagemang för kyrkan hos regering och Folkhälsomyndighet.

Kyrkorna nämns i stort sett aldrig på presskonferenser. Eller för den delen i nyhetssändningar. Och att åttagränsen också gäller kyrkor motiveras med att ”särlösningar” för olika samhällssfärer inte är lämpliga.

Det enda undantag kyrkorna har fått är för begravningsverksamheten där 20 personer får delta vid jordfästningen. För borgerliga begravningar finns det emellertid märkligt nog ingen övre gräns. Det profana behandlas annorlunda än det sakrala.

Men ”särlösningar” är på sikt faktiskt ganska enkla att motivera. Religionsfriheten är särskilt markerad i grundlagen som den enda rättighet som inte får inskränkas. Mot den bakgrunden är ett särskilt hänsynstagande motiverat när det gäller restriktioner som reglerar rätten att utöva sin religion tillsammans med andra.

I länder där avståndet mellan staten och kyrkorna är konstitutionellt sett längre än i Sverige, som USA och Frankrike, har också domstolar understrukit religionsfrihetens starka ställning under pandemin.

Biskopen i Växjö stift, Fredrik Modéus, som tidigare gick hårdare fram än rekommendationerna bryter nu tystnaden när han uppmärksammar att muséer och konsthallar kommer att omfattas av lindrigare regler än kyrkor. Där ska upp till 500 personer kunna vistas samtidigt, medan max 50 efter påskhelgen tillåts fira mässa i en större katedral. Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inomhus planeras för ett tillåtande av 300 personer om de förblir sittande.

Trots grundlag, trots att påsken, kristenhetens största helg, snart ska firas visas inget engagemang, inget intresse för kyrkornas roll och uppdrag. De hade exempelvis kunnat utformats särskilda villkor gällande kyrkorummets utformning och personal och med en överenskommelse om långtgående krav på egentillsyn av stift och domkapitel när det gäller Svenska kyrkan. Med frikyrkor och andra samfund hade det varit rimligt med liknande frivilliga avtal för att upprätthålla målen vad gäller att smittspridningen.

Med tanke på samfundens viktiga roll under pandemin som förmedlare av tröst och hopp ligger detta också i hela samhällets intresse. Grundlagar finns för övrigt också av en anledning.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons