GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Låt inte känslorna ta över det politiska språket

När känslor och upplevelser präglar den politiska retoriken sjunker de faktabaserade argumenten undan.
Ledare • Publicerad 1 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

När känslor och upplevelser präglar den politiska retoriken sjunker de faktabaserade argumenten undan.

Uttryck för känslor säger inget om sanningen.
Uttryck för känslor säger inget om sanningen.Foto: Claudio Bresciani / TT

Nyligen publicerade Dagens Nyheter (28/12 202) en intervju med den nytillträdda miljö- och klimatministern Annika Strandhäll (S). Strandhäll späckar svaren på energipolitikens hårda kärnfrågor med formuleringar som: ”Jag önskar att jag kunde känna mig lite mer optimistisk”, ”det ska man vara ödmjuk inför”, ” Jag skulle vilja att fler människor bara känner hur jäkla smart och bra detta är”. Inga skarpa frågor och svar om exempelvis konsekvenserna av avvecklingen av kärnkraften eller att Karlshamnsverket eldar med olja ställs eller avges.

Uppseendeväckande är hur Annika Strandhäll ser på sina många ärenden hos Kronofogden. Ministern påstår att hon inte kände till de två nu pågående ärendena. Det är helt enkelt inte möjligt. Innan ett ärende hamnar hos Kronofogden sker såväl påminnelser som inkassokrav. Om andra i samhället inte klarar av att sköta sina räkningar och har fått sju (sju) chanser att lära sig, sker helt andra saker än att de blir utnämnda till statsråd.

Kriser genomlever alla människor, men Strandhälls inställning till att göra rätt för sig och till en av samhällets viktiga myndigheter – Kronofogden – är stötande för det allmänna rättsmedvetandet: ”Jag tror att vi bara behöver ha politiker som levt ett liv och varit människor”, är hennes kommentar. Sedan är det upp till väljarna och statsministern hur de ”känner att det fungerar i relation till ens roll.”

Men att upprepat få krav från Kronofogden är inte en fråga om vad man själv eller någon annan ”känner”. Att göra rätt för sig är fundamentet i vårt samhälle, det är detta som är att leva ett liv och vara människa. Strandhäll undergräver den moralen. Budskapet till ungdomar är att det inte är så farligt att missköta sig. Mot företag som sliter med att få alla papper och inbetalningar på plats i rätt tid är hennes attityd ett hån.

I dagens medielandskap tycks det frestande för politiker av olika kulörer att glida över från det professionella till det privata och personliga. Istället för att fakta och sakliga spörsmål är i fokus, blir det politiska samtalet en fråga om perspektiv, känslor och upplevelser. På så sätt förflyttas centrum från sakområdena till det personliga planet. Det är svårt att ställa en tuff följdfråga till någon som blottar sin person och sina känslor.

Men även den maktutövning känslospråket utgör skyls över. Att bemöta någon med ”det är din upplevelse” eller ”det är din bild” är ett verktyg för att förminska kritik och så tvivel om fakta och verklighet. Tomas Eneroth (S) förklarade sitt tafsande med att det handlar om ageranden som någon ”upplever som obekväma”.

Känslospråkets intåg på den politiska scenen har dock ingen politisk färg. Så talade exempelvis även den tidigare moderatledaren Fredrik Reinfeldt om ”bilder” av företeelser och om ”upplevelser”.

”Känslospråket fungerar som en krockkudde mot kritik och verklighet.”

Känslospråket fungerar som en krockkudde mot kritik och verklighet. Det urholkar och försvårar det politiska samtalet. Åsikter, känslor och fakta sammanblandas på ett sätt som gör att viktiga frågor inte ställs och sakförhållanden inte klargörs. Riktiga känslor är dessutom för avgörande för oss människor för att användas som politisk slentrianretorik. Dessutom: en känsla behöver inte säga något alls om sanningen.

Annika Borg
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.