GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Lärarens status behöver stärkas

Kompetensutveckling och meritering av lärare kan vara en pusselbit för att stärka yrkets attraktivitet, men för att lösa lärarbristen i grunden kommer mer behövas.
Ledare • Publicerad 21 januari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Många lärare önskar att mer tid kunde läggas på undervisning istället för administration.
Många lärare önskar att mer tid kunde läggas på undervisning istället för administration.Foto: Frida Hedberg/TT

Under fredagen presenterade skolminister Lotta Edholm (L) regeringens planerade proposition om att inrätta ett nationellt professionsprogram för lärarkåren, som syftar till att stärka yrkets attraktivitet. Ett program som började planeras redan av den föregående socialdemokratiska regeringen.

Det har länge talats om behovet att göra läraryrket mer attraktivt för att råda bot på lärarbristen. Och även om andelen behöriga gymnasielärare åtminstone har ökat litet, så har grundskolans lärarbrist mer eller mindre stått oförändrad år efter år. Enligt Skolverkets statistik saknas runt 22 500 legitimerade lärare i grundskolan.

Regeringens ambition att öka yrkets attraktionskraft är således påkallad. Det aktuella förslaget i fråga handlar alltså om en satsning på ett nationellt professionsprogram – en struktur för att kompetensutveckla och meritera lärare, rektorer och förskollärare. Lärare ska då kunna ansöka om att få en meriteringstitel från Skolverket. Programmet planeras vara på plats till januari 2025.

Det är en välkommen satsning i den mån det åtminstone kan stärka kvalitén på undervisningen. Men även om det i sig kan vara ett välkommet stöd till den svenska lärarkåren, som därtill vore positiv för eleverna, kan man fråga sig om förslaget som sådant verkligen stärker just lärarkårens status och attraktivitet – om det inte också kommer finnas en tydlig koppling till lärarlönen. En av anledningarna till att många lämnar yrket i förtid är att det helt enkelt upplevs finnas för svaga möjligheter till karriärutveckling. Då blir till slut frestelsen stark att ge sig ut på grönare betesmarker.

”Enligt Skolverkets statistik saknas runt 22 500 legitimerade lärare i grundskolan.”

För att behålla befintliga lärare och även i framtiden rekrytera nya är det i och för sig inte bara lönefrågan man bör stirra sig blind på. Även arbetsvillkoren i övrigt bör hållas i åtanke. När lärare tillfrågats om vad som kännetecknar en bra arbetsgivare brukar förvisso just frågan om lönen hamna i topp. Men så även sådant som en bra psykisk och fysisk arbetsmiljö, eller att mindre tid läggs på administration och dokumentation och mer tid på faktisk undervisning.

Bra och ändamålsenliga lokaler, mindre klasser av hanterbar storlek, mindre stök och oordning, samt ökad tid ägnad åt undervisning kombinerat med avlastning med hjälp av exempelvis lärarassistenter. Sådana faktorer bör inte glömmas bort.

Liberalerna som länge haft ett förtroende i just skolfrågor har nu i regeringsställning sin chans att leva upp till det förtroendet. Den nuvarande satsningen kan mycket väl vara en viktig pusselbit, men om lärarbristen ska åtgärdas på lång sikt kommer fler och bredare åtgärder behövas.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.