unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Lagrådet som fantasidjur

Det säger något om den bristande historien av maktdelning i Sverige att ingen kan redogöra för vad Lagrådets ställning egentligen är. Det borde vara dags att ändra på det.
Lagrådet i Stockholm. Beskrivs som en juridisk Skvader.
Lagrådet i Stockholm. Beskrivs som en juridisk Skvader.
Foto: Henrik Hall
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Lagrådet, den juridiska vakthund som i Sverige ska granska om nya lagförslag är förenliga med grundlagen eller rättsordningen i övrigt – läs bland annat europarätten – har en mycket oklar ställning. Ja, till och med så diffus att den liknats vid ett fantasidjur, en Skvader, av en hög svensk jurist. Grundlagens egen väktare passar självt inte in i grundlagens texter.

Närmast kan det beskrivas ” som ett organ av sitt eget slag”, skriver ordföranden i Högsta domstolen och justitierådet Anders Eka i den 700-sidor tunga festskriften till en av landets mest kända jurister, Hans-Gunnar Axberger.

Det är nämligen så att Lagrådet som under de senare åren fått en alt mer betydelsefull roll varken kan kategoriseras som en myndighet under regeringen eller under riksdagen, som är de två alternativ som omnämns i grundlagen.

Lagrådet styrs inte av något regleringsbrev, ingen arbetsordning finns och regeringen beslutar inte om någon förordning för dess styre. Bakgrunden är tämligen självklar. Ska laggranskningen vara oberoende kan regeringen inte styra den. Eftersom rådet också ska vara oberoende från riksdagen vars utskott kan komma med förslag och tillkännagivanden - måste självständigheten också gälla gentemot de folkvalda.

Eka skriver med juristens små bokstäver. ”Lagrådets starkare ställning... kan tala för att rådets ställning bör klaras ut”.

Man kan lägga till att avsaknaden av en tydligt reglerad ställning gör rådet sårbart. Den reella granskningsmakten kan redan i dag diskuteras, när som Anders Eka, skriver rådet bemannas med ett kansli med en enda anställd.

Lagrådets ställning som en konstitutionell främling bör förstås mot bakgrund av den svaga traditionen av maktdelning i svensk rättstradition. Länge sågs rådet mer som en remissinstans som andra. Med tiden fick det en ställning som en ”särpräglad kvalificerad remissinstans”. I dag har dess betydelse dock ökat och i doktrin omtalas det som ”fristående på samma sätt som domstolarna” i den rättsvetenskapliga litteraturen.

Men medan Lagrådets betydelse har ökat kvarstår det svaga skyddet för dess oberoende. Med tanke på den debatt som förs om betydelsen av självständighet för public service borde denna fråga som rör en del av den konstitutionella kontrollmakten uppmärksammas mer.

Parallellt med Anders Ekas inlägg förs också en diskussion om det nya arbetssättet i riksdagen i kölvattnet av Januariöverenskommelsen leder till att kvaliteten på lagstiftningen försämras. Kritiska synpunkter från Lagrådet har inte alltid beaktats av januaripartierna.

Justitierådet Erik Nymansson som själv suttit i Lagrådet tar i Svensk Juristtidning nummer 1/2020 upp att Januariöverenskommelsen genom sin detaljerade karaktär binder upp regeringen att lägga fram förslag. Politiskt är det därför svårt att lyfta ut förslag som fått sakligt motiverad kritik av remissinstanser och Lagrådet eftersom det skulle leda till nya omgångar av förhandlingar mellan partierna där det förfördelade partiet ska kompenseras. Juridiken offras således på Januariöverenskommelsens altare.

Att de partier som stundtals bara lyssnar med ett öra på kritiken skulle ha ambitionen att tydliggöra Lagrådets oberoende ter sig emellertid väl optimistiskt, även om en utredning om domstolarnas utredning nyligen tillsats. Fantasidjuret får nog leva vidare ett tag till i ett mer eller mindre oreglerat tillstånd.