Lagen ska skydda alla yrkesgrupper
I efterdyningarna av mordet på den franske läraren Samuel Paty har flera svenska oppositionspartier krävt starkare rättsligt skydd för lärare. Eftersom dådet motiverades av att Samuel Paty hade visat en Muhammedkarikatyr i sin undervisning om yttrandefrihet, syftar förslaget till att undvika självcensur hos svenska lärare. De ska kunna vara trygga i sina val om undervisningens utformning.
Förslaget skulle i praktiken innebära att det ska betraktas som en försvårande omständighet då brott begås mot lärare. Sådant skydd finns redan för blåsljuspersonal och politiskt förtroendevalda. Regeringen utreder det även för journalister och sjukvårdspersonal.
Lärarnas roll i barns och ungdomars liv är svår att underskatta. Och därför är deras arbete viktigt för hela samhället. Inte minst främjas det demokratiska deltagandet av att medborgarna är informerade och bildade. Men ett särskilt skydd skulle spä på en bekymmersam trend.
Problemet med särregler är att gränsen måste dras någonstans. Då blir frågan alltid vem som stängs ute. Att flera olika yrkesgrupper vill ta del av det förstärkta skyddet är inte förvånande – tvärtom fullt förståeligt. Risken är dock att det framför allt kommer tillfalla röststarka grupper. Då undermineras likheten inför lagen eftersom övriga medborgare inte åtnjuter samma skydd.
De yrkesgrupper som sällan hörs i debatten är dessutom ofta mer utsatta för brott, särskilt innehållande våld eller hot om våld. Till exempel kassapersonal, anställda på växlingskontor, eller bartender på krog. Men de får klara sig utan förstärkt skydd.
Att införande av försvårande omständigheter faktiskt skulle hjälpa Sveriges lärare är heller inte säkert. Just den typen av religiöst motiverade angrepp som var fallet med Samuel Paty är svåra att avskräcka. Personer som blivit så radikaliserade att de är villiga att ta till våld för sin tro brukar inte bry sig särskilt om konsekvenserna.
Men även den vardagliga otryggheten på skolorna motverkas förmodligen bättre på andra sätt. Genom större auktoritet för lärarna, mer ordning i klassrummet och bättre stöd från arbetsgivarna. Stökiga eller hotfulla elever måste också bemötas tidigare och med tydliga disciplinåtgärder. I torsdagens Dagens Nyheter rapporterades exempelvis om hur Göteborg tillfälligt förflyttar stökiga elever till specialskolor. Tills synes med framgång.
Den som vill ge lärarna den ökade trygghet de behöver och förtjänar bör börja någon annanstans än med att införa särskilda rättsskyddsregler.
