GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kusingifte del av hedersproblematiken

För att komma åt klan- och hederskultur behövs insatser mot de underprioriterade kusinäktenskapen.
Det medeltida förbudet mot kusingifte hade sina poänger.
Det medeltida förbudet mot kusingifte hade sina poänger.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Nästa år har det gått två decennier sedan den unga kurdiska kvinnan Fadime Şahindal mördades av sin egen familj av hedersrelaterade skäl. En händelse som på allvar fick in frågan om hedersvåldet i den politiska debatten.

Men nästan tjugo år senare är den känsliga frågan om hederskultur fortfarande ett problem. Återkommande nystas nya trådar upp där den utgör en aspekt. Våld mot kvinnor, tvångsäktenskap, kontrollerande beteenden.

Något som det varit rätt tyst om, men som uppmärksammats på senare tid, är kusinäktenskapen. En tidigare marginell företeelse, som ökat i Europa med migrationen – men det finns inte någon sammanställd statistik över antalet kusingiften i Sverige.

I flera av de hederskulturellt präglade länder från vilka många migranter i Sverige härstammar – som Iran, Syrien, Afghanistan – är kusinäktenskap vanliga. I vissa områden utgör de så mycket som mellan fyrtio och drygt sjuttio procent av äktenskapen.

Sen tidigare är det bekant att äktenskap mellan släktingar innebär genetiska risker. Inavel leder till risker att barn ska drabbas av fysiska åkommor och psykiska sjukdomar. Något som tidigare måhända kunde anses ha varit överkomligt så länge kusinäktenskap var sällan förekommande.

I takt med belysningen av hederskulturen har alltfler dock fått upp ögonen för hur kusingiften även är en integrerad del av den komplexa hedersproblematiken. Det finns ett social tryck i många hederskulturellt präglade familjer att man ska gifta sig inom släkten. Det är sammanvävt med både tvångsäktenskap och klankultur.

"Kusingifte är sammanvävt med både tvångsäktenskap och klankultur."

Organisationer som bekämpar hedersförtryck har efterlyst informationsmaterial från myndigheter om de genetiska riskerna med kusingiften, vilket skulle kunna bli ett verktyg mot tvångsäktenskapen och bidra till att luckra upp klankulturen.

En granskning av Dagens Samhälle förra året visade dock att inte en enda region har något sådant material. På lokal och regional nivå har vissa politiker i enstaka fall drivit på i frågan, men stoppats då det inte finns nationella riktlinjer. Och när Boriana Åberg (M) tog upp frågan i riksdagen 2019 avslogs motionen.

Nu verkar det dock röra på sig. Förra veckan meddelade Socialstyrelsen att man ska ta fram material om riskerna med att skaffa barn med släktingar. Veckan dessförinnan gick Liberalernas partistyrelse ut med att man vill utreda ett förbud mot kusingifte.

Huruvida ett regelrätt förbud är lösningen kan diskuteras. Men man kan erinra sig att det legaliserades först 1845. Innan dess motarbetades kusingifte av kyrkorna, vilket ledde till att Europas ättesamhällen, eller klaner, bröts ned.

Att insatser riktade mot kusingiften kan spela en viktig roll i kampen mot klanstrukturer och hederskultur står alltså klart.

Läs mer