Kritiken mot AI nedvärderar bibliotekarierna
Att köpa medier utifrån efterfrågan hos våra användare är inget nytt utan något som vi på folkbiblioteken runt om i Sverige arbetar dagligen med. Genom att vi är relevanta för många olika individer skapar vi mediebestånd med både bredd och djup. Med stöd av IMMS kan vi göra detta viktiga arbete ännu smidigare och vi medieinköpare kommer kunna lägga mer tid på det manuella inköpet, som exempelvis innebär att säkerställa att vi har ett bra utbud av klassiker, oavsett efterfrågan.
IMMS är inget AI-system som kommer sätta sig över biblioteksanställda. Det är bibliotekarier som programmerar algoritmerna och styr över beståndet. Flera danska bibliotek som har IMMS vittnar om att eftersom beståndet cirkulerar mer kan man köpa färre exemplar av den breda populära litteraturen och på så sätt få mer pengar över till det smalare, mer oväntade som är ett viktigt inslag på våra bibliotek.
Att per definition anta att beståndet skulle bli sämre, ointressantare, plattare, eller vilka antaganden man nu gör sig, när det är efterfrågestyrt vore att nedvärdera våra besökares litteratursmak.
Om vi tar för givet att bibliotekarier runt om i landet skulle lägga sig platt för att endast låta sig styras av algoritmer vore att nedvärdera vår kompetens.
Vi får varje dag många inköpsförslag från besökare, på vitt skilda ämnen och på en mängd olika språk. Vi lever i en tid då man kan odla sina specialintressen och vara delaktig i sitt biblioteks utbud. Alla läser inte Selma Lagerlöf eller Camilla Läckberg, men många är intresserade av att läsa om något och det vill vi på biblioteken gärna hjälpa till med, i det mänskliga mötet, med hjälp av vår litteraturkännedom och kompetens, samt med algoritmerna som stöd.
Bibliotekens uppdrag är att vara folkbildande, upplysande, tillgängliga, främja läsning och litteratur. Folkbiblioteken ska användas och utnyttjas, så mycket det bara går. De böcker vi lägger våra skattepengar på har framförallt en uppgift och det är att hamna i händerna på kommuninvånarna. Kan vi med nya metoder och innovativa lösningar bli ännu bättre på det, då är det vårt ansvar att göra det. Här närmar vi oss vårt kärnuppdrag.
Ellen Håkansson, Bibliotekarie och mediestrateg. Malmö
Svar.
Det vore Barometerns ledarsida främmande att nedvärdera biblioteksbesökares litteratursmak eller bibliotekariernas kompetens. Ledaren (9/1) lyfte istället fram läsning, läsare, bibliotekariernas och bibliotekens avgörande roll för mänsklig växt och utveckling.
Införandet av AI i biblioteksvärlden förändrar urvalet av litteratur. Det är algoritmerna som successivt avgör vad som finns i samlingarna. Det är oroväckande att systemen efterfrågas för att bibliotekarierna inte längre räcker till för sina huvuduppgifter, något det hade varit angeläget att få en kommentar till.
Att områdesbiblioteken inte längre ska ha egna samlingar står i direkt strid med bibliotekens grunduppgift. Kritiken mot införande av AI-systemen kommer även från forskare, som menar att det är bibliotekarierna som är experter på behoven hos särskilt prioriterade grupper, inte AI-systemen.
Ledarredaktionen
