Kriminella klaner hotar samhällsmodellen
Så är Sverige där nu. I ett läge då åtgärderna för att få bukt med systemhotande kriminalitet och med brottslighet som skapar no go-zoner för vanligt folk måste bli rejält hårdare. Det förslag Moderaterna presenterade i går riktar in sig på de kriminella klanerna, familjenätverk som inte enbart detroniserar sprängmedel, utan även samhällskroppen. I dag tvingas exempelvis allt fler yrkesgrupper att i sin vardag konfronteras med grovt kriminella och välfärdssystemen är infiltrerade.
De skarpaste förslagen – och de mest komplicerade juridiskt sett – handlar om att utvisa kriminella klanmedlemmar, omhänderta fler barn som växer upp i kriminella klaner samt preventiv avlyssning. Att säkerhetspröva beslutsfattare på utbetalande myndigheter är ett viktigt förslag, som redan borde vara verklighet, likaså att kriminalisera parallella rättsprocesser och att helt förbjuda kusinäktenskap.
Det är uppseendeväckande att den omfattande problematiken kring kusinäktenskapen inte redan tidigare adresserats med kraft. Frågorna, och konsekvenserna för i huvudsak flickor, togs exempelvis upp i utredningen ”Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap” från år 2012 (SOU 2012:35). Flickor och kvinnor kommer ofta i skymundan i de av machoideal präglade klankulturer och i diskussionerna om dem, även i världens mest jämställda land.
Moderaterna menar att det inte finns tillräckligt med kunskap om klanernas utbredning samt att Brottsförebyggande rådet (Brå) behöver ges ett uppdrag att kartlägga de kriminella klaner som är aktiva i Sverige i dag. Men, kunskap finns och har funnits länge. Problemet är istället att den kunskapen inte förvaltats och implementerats.
Och Brå har i själva verket haft ett uppdrag. I regleringsbreven för år 2021 och 2022 gav regeringen Brå i uppdrag att öka kunskapen om hur klanstrukturer och brottslighet kan identifieras på lokal nivå och vilka motåtgärder som kan vidtas. Uppdraget redovisades förra veckan genom en publikation med så kallat metodstöd till lokala aktörer.
Brå har riktat in sig på specifika problem, som parallella rättsprocesser och hur man exempelvis upptäcker icke-registrerade spelautomater och fusk samt utpressning inom restaurangbranschen, för att konkretisera vilken typ av brottslighet det handlar om. Metodstödet är inriktat på ”mjuka” lösningar, som dialog och tillitsskapande åtgärder.
Det behövs således ett tydligare uppdrag. Det brottsförebyggande arbetet med fokus på den socioekonomiska förklaringsmodellen måste som ett minimum kompletteras med det repressiva perspektivet. Ett Brottsrepressivt råd skulle behövas, Brå skulle till och med kunna kvarstå som förkortning.
”Ett Brottsrepressivt råd skulle behövas, Brå skulle till och med kunna kvarstå som förkortning.”
Moderaternas förslag är ett steg i den riktningen. Det är ett steg för Sverige att beklaga, men det är nödvändigt – och det är sent.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.