Kriminalvården: Vi sänker inte kraven
I en ledare i Barometern-OT den 26 september påstås att Kriminalvården sänkt kraven för att bli kriminalvårdare. Det är riktigt att en jobbsökande hos oss numera inte måste kunna visa ett fullständigt gymnasiebetyg, men det är samtidigt fel att påstå att vi därigenom sänker kraven för att arbeta som kriminalvårdare. För precis som ledarskribenten själv skriver – den som arbetar som kriminalvårdare ska vara ansvarsfull, pålitlig och duglig. Det gäller i dag och det gäller även i fortsättningen. Det är inget vi tullar på. Alla dessa egenskaper är viktiga, men för inga av dem krävs ett fullständigt gymnasiebetyg. Den personliga lämpligheten är helt avgörande, inte ett examensbevis.
Vi är i dag över 16 000 medarbetare, 3 000 fler än för bara några år sedan. Under det intensiva rekryteringsarbetet har vi återkommande mött sökande som av olika anledningar saknar ett fullständigt gymnasiebetyg, men som har alla de personliga egenskaper som Barometern-OT själv nämner. Det är denna kategori sökande som vi genom ändringarna av de formella kraven vill underlätta för. Vi sänker alltså inte kraven, vi öppnar istället för fler lämpliga sökande som annars gått oss förbi.
Ledarsidan berör också språkfrågan – kommer vi att anställa medarbetare som inte kan svenska? Goda språkkunskaper i svenska är oerhört viktigt för att arbeta som kriminalvårdare, eftersom vårt arbete på ett fundamentalt sätt påverkar klienterna: Vår myndighetsutövning innebär att vi berövar någons frihet. Men även här gäller att vi, i det pressade läge som Kriminalvården befinner sig i, inte har råd att missa jobbsökande som har bra personliga egenskaper, enbart för att de har en bit kvar innan de når upp till goda svenskkunskaper. Vi tror att de med extra stöd, rätt handledning och vissa anpassningar kan bli mycket bra kriminalvårdare under förutsättning att de når upp till våra språkkrav. Att de under processen blir flerspråkiga medarbetare är en extra vinst.
En viktig aspekt som Barometern-OT inte nämner är att Kriminalvården själv står för den formella utbildningen till yrket kriminalvårdare. Nya tillsvidareanställda får en 24 veckor lång internutbildning – med full lön. Under utbildningen får medarbetarna genom teori och praktik lära sig att utföra sitt samhällsviktiga arbete säkert och enligt lagar och regelverk.
”Den innebär bland annat att vi behöver bredda vår rekrytering för att inte missa sökande med bra personliga egenskaper.”
Med allt detta sagt – att redan ha rekryterat tusentals fler medarbetare på senare år och nu ytterligare öka rekryteringstakten framöver är en stor uppgift för oss, och den är inte problemfri. Den innebär bland annat att vi behöver bredda vår rekrytering för att inte missa sökande med bra personliga egenskaper. Men påståendet att avsaknaden av gymnasieexamen är att sänka kraven för att arbeta som kriminalvårdare stämmer inte. Och vi har heller inte för avsikt att sänka kraven på kunskaper i svenska för att arbeta som kriminalvårdare.
Hanna Frummerin, enhetschef på HR-avdelningen
Kriminalvården
