GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Krävs mer än bara restriktioner

Åtgärder för att öka vaccinationsviljan och stärka sjukvårdens kapacitet saknades på regeringens pressträff om ytterligare restriktioner.
Ledare • Publicerad 11 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
En tung början på det nya året.
En tung början på det nya året.Foto: Marko Säävälä / TT

Under måndagens pressträff med statsminister Magdalena Andersson (S), socialminister Lena Hallengren (S), Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell och Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell tillkännagavs så tills slut förnyade restriktioner efter den ökade smittspridning som skett i samband med jul- och nyårshelgen.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Ett sätt att markera handlingskraft jämfört med Stefan Löfven (S)? Måhända; regeringen Löfven fick som bekant hård kritik av Coronakommissionen för att ha agerat senfärdigt, och det är nu valår. Men med en mindre cynisk beskrivning skulle regeringens agerande snarare kunna kallas ”att lära av tidigare misstag”.

Likaledes överdrivet framstår det när vissa kritiker med ett språkbruk gränsande till populistiska konspirationsteorier målar upp restriktionerna – till sin natur tillfälliga och med tydligt smittskyddssyfte i en pågående kris – som närmast ett angrepp på friheten och demokratin. Visst rör det sig om ingrepp som påverkar allas vardag. Men något slags proportionalitet vore på sin plats.

Apropå proportionalitet är det snarare just det som bör vara fokus för den som vill problematisera restriktionerna. Det vill säga, är de nu tillkännagivna restriktionerna proportionerliga i förhållande till den nuvarande mutationens smittspridning? Åtminstone enligt Folkhälsomyndighetens bedömning. Men samtidigt minskar nu inläggningarna på IVA något, jämfört med början av månaden. Den nuvarande dominerande mutationen är förvisso mer smittsam, men å andra sidan inte lika skadlig för den som är vaccinerad.

”Antalet intensivvårdade per 100 000 invånare är tolv gånger högre bland ovaccinerade än bland vaccinerade.”

För den överväldigande majoritet av befolkningen som nu är vaccinerad kan det upplevas betungande, frustrerande, eller rentav orättvist att ånyo beläggas med restriktioner som försvårar livet – när det främst är de ovaccinerade som utgör luckan i pandemiskyddet. Enligt Folkhälsomyndigheten är antalet intensivvårdade per 100 000 invånare tolv gånger högre bland ovaccinerade än bland vaccinerade. Av IVA-patienter som behandlas för Covid är tre av fyra ovaccinerade.

Nästan femton procent av befolkningen avstår fortfarande från att vaccinera sig. Bland gravida har bara hälften valt att ta vaccinet. Enligt en studie av Folkhälsomyndigheten är vaccinationsgraden lägre bland medborgare födda utanför EU.

Detta förhållande, kombinerat med kunskapen om vaccinets konstaterat goda skydd och vaccinpassens införande föranleder således frågan varför inte fokus för nya åtgärder istället riktas mot de som fortfarande väljer att inte ta vaccinet. Majoriteten av befolkningen blir nu lidande för att en minoritet inte vill vaccineras – men som däremot förväntar sig vård när de själva smittas. Något som i sin tur nu återigen bidrar till att tränga ut annan vård som får skjutas upp.

Att ta vaccinet är självklart frivilligt, och bör så förbli. Men mer borde göras för att täppa till denna brist i skyddet mot pandemin. Det kan handla både om att tillgängliggöra pålitlig information, liksom sådant som att sänka trösklarna för vaccinering i form av vaccinbussar- och stånd. Kanske vore det också på tiden att Sverige börjar överväga lösningar andra länder använt sig av, som införandet av en vaccinbonus. En studie från Lunds universitet har visat att vaccinationsviljan ökar om man erbjuds betalning.

Socialdemokraterna brukar framställa sig som välfärdens parti – varför hörs nu inget om politiska lösningar för att stärka vården?

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.