GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kortare köer eller gratis vård?

Det är begripligt att Moderaterna presenterade sin plan på att korta vårdköer i just Kalmar.
Ledare • Publicerad 8 september 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Vårdköerna i Region Kalmar är mindre dåliga än i riket i övrigt. Men den politiska debatten handlar om annat.
Vårdköerna i Region Kalmar är mindre dåliga än i riket i övrigt. Men den politiska debatten handlar om annat.Foto: Anders Johansson

Det var nog ingen slump att Moderaternas socialpolitiska talesperson, Camilla Waltersson Grönvall, valde Kalmar när hon presenterade partiets nya förslag för att korta vårdköerna. Region Kalmar har ju av Socialdemokraterna själva utmålats som ett ”skyltfönster” för partiet.

När det gäller några cancerdiagnoser är väntetiderna i Region Kalmar emellertid jämförelsevis riktigt långa, även om regionen på totalen ligger mindre dåligt till än genomsnittet i riket. För livmoderhalscancer får bara 17 procent vård inom angivna ledtider enligt den öppna statistiken på Regionala Cancercentrums hemsida. Och för lungcancer är siffran 18 procent. Det måste tilläggas att antalet patientfall är få och att ledtiderna i det individuella fallet också kan ha medicinska orsaker.

Men köerna är samtidigt vårdens stora problem i dag. Socialdemokraterna i regionen försöker istället vrida debatten till att handla om att Moderaterna vill smygprivatisera sjukhus (Västervik eller Oskarshamn) och partiets vallöfte handlar om att införa gratis sjukvård för 65+. Och LO skrämmer väljare med att M-ledaren Ulf Kristersson ordagrant ”vill stoppa sjukförsäkring till cancersjuka”. I den debatten är det patienten i vårdkön som är förloraren när fokus flyttas bort från de verkliga problemen. Så sett var valet av Kalmar som presentationsplats begripligt.

I M-förslagen framgår Moderaterna som länge varit så fast vid driftsformer, privatiseringar - och ofta en märklig enögdhet för baksidan av privata försäkringar - nu istället har ett tydligare patientfokus, även om ett förenklat synsätt på privata lösningar lyser igenom i någon punkt.

En skärpning av vårdgarantin från 90 till 30 dagar och att patienten ska få laglig rätt till att söka specialistvård i alla sjukvårdsregioner är två av förslagen. Ett tredje är att regionerna måste bli bättre på att informera patienterna om deras rättigheter att söka annan vård inom ramen för den vårdgaranti som gäller redan i dag.

Det är självklart förändringar som ställer stora krav på resurser, ny personal och omprioriteringar. Att förena tydligare patienträttigheter med 21 olika sjukvårdshuvudmän (regionerna) är också ungefär som att försöka lösa upp en gordisk knut.

Ska köerna kapas krävs dock annat än bara fler riktade statsbidrag till regionerna. Ett alltför individualiserat patientfokus skapar en efterfrågestyrd vård, och går i strid med den medicinska etikens utgångspunkt att vård ska ges efter behov.

Utan några patienträttigheter blir vården däremot alltför organisationsinriktad. Som i dag när inget ansvar kan alls utkrävas när den lagstadgade vårdgarantin inte uppfylls. Lagstiftningen uppfattas som en chimär. Vårdgarantin som en papperstiger.

Det krävs något nytt.

”Riktningen även i den moderata sjukvårdspolitiken går dock mot ett väsentligt ökat statligt inflytande och kontroll över regionerna.”

Moderaterna ser nu inte som Kristdemokraterna ett förstatligande av sjukvården som lösningen med stort L. Riktningen även i den moderata sjukvårdspolitiken går dock mot ett väsentligt ökat statligt inflytande och kontroll över regionerna. I rapporten finns bland annat krav på att varje region ska medverka till att uppnå ett nationellt mål om fler vårdplatser. Sjukvården blir därmed allt mer styrd av staten, men inte formellt sett något statligt verksamhetsområde. Skillnaderna mellan partiernas sjukvårdspolitik handlar inte bara, men delvis, således om semantik. En mitten-höger regering har också möjligheten att reformera sjukvården.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.