Konstgödsel i strykklass

År 1903 började norrmännen Birkeland och Eyde samarbeta kring en idé om att fånga luftens kväve för att göra konstgjord växtnäring. Kväve finns i rikliga mängder i luften vi andas – ungefär 78 procent av luftvolymen är kväve – och deras metod blev ett genombrott för växtodlingen.

Dagens lantbruk är helt beroende av att tillföra växtnäring som framställts syntetiskt. Utan konstgödsel skulle skördenivåerna närma sig de från början på 1900-talet. Vi i Sverige skulle knappast klara oss på en tredjedel av produktionen än mindre resten av världen.

Märkligt nog har konstgödseln hamnat i vanrykte. Ofta ställs det goda ekologiska jordbruket i kontrast mot det som föraktfullt kallas kemikaliejordbruket. Även om ett ekologiskt lantbruk har många goda sidor, är det knappast möjligt att försörja världen på mat utan konstgödsel.

Användningen av konstgödsel brukar ofta anges som en viktig källa för näringsläckage till Östersjön. Det brukar göra lantbruket till en tacksam måltavla för populistiska gödselskatter. De röd-gröna partierna vill återinföra skatten på handelsgödsel som alliansen tog bort som en av sina första åtgärder efter maktövertagandet.

Inom Alliansen ventilerade Folkpartiet ett motsvarande förslag i våras, sannolikt med hopp om att vinna lite gröna liberaler från Miljöpartiet.

Nu i algblomningstider kommer frågan sannolikt att tas upp igen. Det är angeläget att Östersjöns vatten är i god kondition, men det är ett ansvar för alla Östersjöländer. Vill man åstadkomma en långsiktig förbättring av vattenkvaliteten måste man sätta in insatserna där de gör mest nytta.

Då skulle politikerna satsa på att förbättra avloppsreningen i Öst och se över de 125 000 enskilda avlopp som inte har någon rening i Sverige.

Att öka kostnaden för lantbrukets gödselmedel leder inte per automatik till minskad användning i en utsträckning som politikerna tror. Dagens professionella lantbrukare har i regel mycket god kontroll på grödornas behov av växtnäring som även utan skatt är alldeles för dyr för att slösa med.

Jordbruket måste arbeta för att minska näringsläckaget, men en ren produktionsskatt som den ständigt återkommande konstgödselskatten kommer inte ge någon större miljöeffekt. Däremot kommer ytterligare en pålaga att försämra svenskt lantbruks internationella konkurrenskraft.

GE