unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Kommuner tar tryggheten i egna händer

Enklare tillgång till skyddsvakter och bevakning med hund är led i kommunala närmanden av polisiära uppgifter.
Snart i en kommun nära dig.
Snart i en kommun nära dig.
Foto: Johan Nilsson/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Den grova brottsligheten är tyvärr fortfarande ett av Sveriges mest angelägna samhällsproblem. Frågan har därför föga förvånande blivit föremål för heta konflikter i rikspolitiken. Men trots att brottsbekämpning och uppgiften att värna medborgarnas trygghet och säkerhet i grunden ligger på staten, har även landets kommuner börjat visa ett allt större intresse.

Trenden märks inte minst i Kalmar kommun. När majoriteten i tisdags presenterade sitt budgetförslag betonades särskilt satsningar på trygghet. Det är också talande att när oppositionen försöker återta det politiska initiativet gör Kalmaralliansen, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, det med just ett trygghetspaket.

Visserligen har kommuner sedan tidigare en viss förebyggande roll, men den börjar vidgas utanför de traditionella ramarna.

Ett tydligt tecken i tiden är det nya ramavtal för bevakning och larmtjänster landets kommuner nu kan nyttja. Avtalet har tagits fram av Kommentus, som är Sveriges kommuner och regioners, SKR, konsultbolag, och ska förenkla för kommunal verksamhet att upphandla tjänster av säkerhetsföretag.

Tidigare syftade sådana ramavtal främst till att förhindra inbrott och skadegörelse, såsom klotter, i kommunala fastigheter. Men det nya avtalet, som gäller sedan en månad tillbaka, har en hel annat tonvikt.

Bland de nya tjänsterna ingår väktare och ordningsvakter med hund, personskyddsväktare samt skyddsvakter. De sistnämnda är beväpnade och har kraftigt utökade befogenheter jämfört med ordningsvakter. Även de kan enligt avtalet upphandlas med vakthund.

Självfallet ändras inte rättsläget för kommunal bevakning av ett avtal. Ordningsvakter måste fortfarande godkännas av Polisen och skyddsvakter får bara användas vid skyddsobjekt. Och vilka skyddsobjekten är fastställs av regeringen, Länsstyrelsen eller Försvarsmakten.

Vad ramavtalet däremot gör är att kraftigt sänka ribban för kommuner att anlita säkerhetsföretag för sådan verksamhet. Därtill agerar ju SKR och Kommentus i kommunernas intresse. Att sådana bevakningstjänster alls ingår i ramavtalet tyder på en önskan hos kommuner att i ökad utsträckning säkra invånarnas trygghet.

I praktiken kommer användningen sannolikt bero på hur kreativa kommunens jurister är. Det är ju redan så att användandet som sker av ordningsvakter idag ute i kommunerna går långt utöver lagstiftarens ursprungliga mening. När lagen skrevs tänktes att ordningsvakter skulle trygga säkerheten vid cirkusar och marknader, inte på gator och torg.

Ramupphandlingen vittnar om hur den kommunala sektorn fortsätter att flytta gränserna framåt, från det tidigare otänkbara. Inte för att kommunerna vill, utan för att de måste.