Kommuner kan strunta i god hushållning

Har Region Kalmar uppfyllt lagens krav på god ekonomisk hushållning? Svaret är ja, från regionen. Men kriterierna för vad som är god ekonomisk hushållning fastställer kommunerna själva.

Ledare • Publicerad 6 mars 2020

Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Ett resultat på 170 miljoner kronor. Visserligen gick verksamheterna med förlust men på grund av de finansiella intäkterna ”når Region Kalmar län det ekonomiska målet om två procents överskott i förhållande till de samlade intäkterna från skatt, utjämnings- och generella statsbidrag.”

Hur Stockholmsbörsen utvecklas avgör om en kommun uppnår god ekonomisk hushållning eller ej.Foto: Stina Stjernkvist/TT

Det kan tyckas vara ett kreativt sätt att räkna. Borde inte ett mål om god ekonomisk hushållning nås oberoende av om börsen går upp eller ner? I regionens redogörelse räknas alltså finansintäkterna in.

Annons

Men Region Kalmar har inte gjort något fel. Det är nämligen fullmäktige i en kommun eller region som fastställer ett beslut om resultatmålen, det vill säga vad god ekonomisk hushållning är.

Detta beslut kan dessutom inte överklagas. Det anses helt enkelt ligga inom det kommunala självstyrets ram att definiera vad god ekonomisk hushållning är.

Ofta anförs precis som regionen gör ett tvåprocentsmål som definitionen på god ekonomisk hushållning. Det har närmast blivit till praxis. Målet formulerades efter finanskriserna på 1990-talet då för övrigt räntan och inflationen var på helt andra nivåer. Det var dessutom inte tanken att det skulle gälla en enskild kommun ”utan sektorn på aggregerad nivå”.

Mindre kommuner med svag ekonomi borde således ha ett högre satt resultatmål.

Kommunerna inte bara avgör själva kriterierna för ”god ekonomisk hushållning” utan redovisar sedan också om de nått dem.

Här sker egentligen ingen som helst granskning. Kommunens revisorer som ju är politiskt utsedda granskar inte fullmäktige.

Tolkar god redovisningssed inom den kommunala sektor gör i Sverige Rådet för kommunal redovisning. Men det skulle strida mot kommunallagen om rådet skulle sätta upp kriterier, säger rådets kanslichef professorn i företagsekonomi Torbjörn Tagesson. Ska rådet ingripa krävs helt enkelt en lagändring.

Rådet är för övrigt en förening inrättad av staten och dåvarande Kommun och landstingsförbunden och inte någon myndighet som överprövar kommunernas redovisning.

Nästa gång en kommunföreträdare säger att kommunen uppfyllt resultatmålet finns det således skäl att ställa frågan. Vilket mål är det egentligen som uppfyllts?