GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Köförbud utan orsaksanalys

Minskande likvärdighet i skolan är en följd av ökande mångfald.
Regeringens utredare Björn Åstrand föreslår att köande till skolor förbjuds.
Regeringens utredare Björn Åstrand föreslår att köande till skolor förbjuds.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Make Sweden great again var inte titeln på utredningen om likvärdig skola, men det var andemeningen. Sverige hade en gång, löd berättelsen, ett skolsystem som till omvärldens förundran kombinerade goda resultat med hög likvärdighet. Sedan kom kommunaliseringen och marknadstänkandet och ledde till att parallellskolesystemet, det som fanns innan grundskolan infördes, har återuppstått. Nu måste staten träda in och styra upp såväl antagning som resursfördelning för att det svenska skolundret ska återupprättas.

Utredningens mest drastiska förslag är att helt förbjuda kötid som urvalsgrund till skolan. Skolverket ska ta över antagningsprocessen från kommuner och fristående huvudmän. Huvudmännen ska framöver bara kunna ange antal platser och vilka av ett antal godkända urvalsgrunder som de tillämpar.

Trots att skolköer ofta figurerar som ett slags symbol för systemets uselhet, är det en fråga för en väldigt liten del av Sveriges skolor. Femton procent av grundskolorna är friskolor. 70 procent av dessa är översökta, det vill säga har fler sökande än elever. Att föräldrar ställer sina barn i kö i samband med födelsen är ett statistiskt irrelevant fenomen. Andelen fristående skolor där den sist antagna eleven är anmäld före sin ettårsdag uppgår till två procent.

Det är självklart inte i denna lilla del av systemet som den stora olikvärdigheten uppstår – och det är då inte heller genom att förbjuda köer som likvärdigheten kan återupprättas.

Vad som har skett sedan grundskolan infördes år 1962 är inte främst att ett par reformer, möjligen mindre genomtänkta, har genomförts. Det är en social förändring i mycket stort format.

Grundskolan infördes i ett homogent samhälle där den högre utbildningen ännu inte hade byggts ut. 400 000 män arbetade i jord- och skogsbruk, 900 000 i gruvor och industri. Några få procent av befolkningen var utrikes födda, färre än 600 personer i Afrika och inga i Mellanöstern.

Det är ofrånkomligt att likvärdigheten minskar i takt med att mångfalden i samhället ökar. Som utredaren Björn Åstrand påpekade är målet om allsidig social sammansättning i skolan inte nytt. Men, hade det kunnat tilläggas, målet var betydligt lättare att ställa upp och nå i ett samhälle där skillnaderna mellan människor var mycket mindre.

Idag verkar dessutom innebörden av allsidig social sammansättning ha blivit så kontroversiell att den inte kan skrivas ut i klartext. Trots att alla huvudmän enligt utredningen ska åläggas att verka för allsidig sammansättning av klasserna, preciseras inte innebörden av allsidighet på någon av utredningens närmare 800 sidor.

Sveriges skolelever har ganska orättvist fått rykte om sig att prestera sämre, fastän resultaten för flertalet har legat stilla eller blivit bättre. På samma sätt får reformer kritik för att ha undergrävt skolans strävanden, när det snarare är förutsättningarna som totalt har förändrats. Den svenska grundskolan av 1962 års modell hade inte heller kunnat hantera mångfalden i samhället 2020.

Följden av att denna bakgrund ignoreras, blir att hoppet sätts till fel reformer – som att förbjuda ett urvalsinstrument som både skolor och föräldrar uppenbarligen uppfattar som rättvist.

Läs mer