Klarspråk på svenska

Några felsteg, kanske, men Folkpartiet har rätt riktning. Partiets nya integrationspolitiska program är i grunden ett försök att integrera efter individuella förutsättningar.

Ledare • Publicerad 14 juni 2012

Alldeles för länge har invandrare behandlats som en grupp med gemensamma problem, som kräver en och samma lösning. Dessa lösningar har inte sällan urartat till för låga krav. Sverige har varit bra på det generösa mottagandet, men sämre på att lyfta nyanlända till den nivå av kunskaper som behövs på arbetsmarknaden.

”Allra viktigast är att den som kommer till Sverige snabbt lär sig svenska och kommer in på arbetsmarknaden”, skriver partiledaren Jan Björklund och hans regeringskollegor Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni på DN Debatt (12 juni).

Arbetslinjen är okontroversiell. Mer laddad är Folkpartiets ofta upprepade tro på kunskaper i svenska. ”Svenska språket är en av nycklarna in i det svenska samhället. Därför vill Folkpartiet ha ett språkkrav för medborgarskap och fokusera mer på individualiserad undervisning i svenska med fokus på jobb” heter det.

Man kan se kravet som exkluderande och läsa det som ”vi vill inte ha dom som inte kan tala vårt språk”. Men man kan lika gärna och bättre se det som inkluderande, som ett krav på det svenska samhället att bättre rusta de nyanlända för att bli delaktiga i sitt nya land.

Ett språktest, i stil med högskoleprovet vore definitivt fel väg. Det finns som alla vet invandrare på allra högsta nivå i Sverige som knappast skulle klara ett sådant prov. Det handlar i?stället om att pröva varje individs förutsättningar och ambitioner och anpassa SFI-undervisningen därefter.

Folkpartiets nya program ställer krav. Partiet vill ha en motprestation av den som har arbetsförmåga men får bidrag. Ersättningen ska slopas för den som tackar nej till jobb. Den retroaktiva föräldrapenningen bör avskaffas, menar folkpartiet. Den har blivit en fälla för kvinnor som kommer till Sverige med barn i förskoleåldern. De har rätt att ta ut föräldraledighet retroaktivt. Många väljer detta istället för att söka sig ut i arbetslivet.

Sverige hade samma grundläggande inställning, när skolan ville hjälpa arbetarklassens barn att göra karriär och klassresa. Dessa kan med fog betraktas som nyanlända till en främmande värld. Skolan ställde samma krav på dem som på finare folks barn. De kunde få hjälp, men inte genom ursäktande sänkta krav. Det hade inte varit till nytta senare i livet på en arbetsmarknad där alla ska konkurrera på samma villkor.

Att vara snäll är inte alltid det snällaste.

Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.