Annons

Kärnkraftverket är inte farligare än bilen

Ledare • Publicerad 30 juni 2003

Nog reagerar vi människor underligt på fara. Sars och bombdåd kan få oss att tvinga människor i internering, karantän eller fängelse. ”Ett öppet samhälle måste försvara sig mot frihetens fiender” får den oftast till svar som ifrågasätter. Det är nog så. Men varför bara de farorna?

Varje år dör mellan 500 och 600 personer en våldsam död. Det innebär ungefär tre nya döda varannan dag. Varje år skadas mellan 4000 och 5000 personer svårt av detta. Det innebär ungefär elva personer om dagen. År ut och år in. Det vi hör är blänkare, som nu efter midsommar då elva personer dog. Siffrorna avser döda respektive svårt skadade i biltrafiken, och kan ses på Vägverkets hemsida.

Annons

Ändå känner vi oss trygga när vi sätter oss i en bil och kör eller som passagerare. Orolig – vad är du för en tok?

Det är naturligtvis så att den statistiska sannolikheten att vi ska råka ut för något är väldigt liten. Även om många drabbas av olyckor är det långt fler som lugnt och tryggt färdas på vägar och gator. Men siffrorna är ändå tänkvärda. Vad uppfattar vi som risk och allvarlig fara?

Man kan ju jämföra med kärnkraften. Hur många grips inte av allvarlig oro när man för den på tal? Många tycker det är värt betydande kostnadsökningar för vanliga människor att lägga över energiproduktionen från kärnkraftverk till annat.

Men hur många avlider varje år i Sverige på grund av kärnkraftproduktionen? Blir mellan 4000 och 5000 personer skadade? Varför känner då inte många samma ointresserade trygghet när de ser ett kärnkraftverk som när de ser en bil?

Det är inte min mening att kräva att alla bilar ska slutförvaras inneslutna i kopparhöljen några hundra meter ner i berget. Inte heller att säga att tusen skadade vart år av kärnkraft är någon man kan ta med en klackspark.

Men vem begriper varför vi reagerar som vi gör? Måste något vara okänt eller osäkert för att vi ska bli rädda?

Man kan ju jämföra med sjukdomar. Om jag minns rätt avlider ungefär 2000 personer i influensa på vintrarna. Det är mest gamla och redan svaga. Och dödsorsaken behöver inte vara direkt; influensan tär ju på många vis. Visserligen vet vi att gamla bör vaccinera sig. Men när sågs senast en Kvällsposten- eller Expressenlöpsedel om det? Och hur ofta ger Sars eller Creutzfeld-Jacobsons sjukdom svarta rubriker. Ja, man vet väl ännu inte riktigt om de döda i England verkligen dog av sin köttdiet eller inte. Men blockad mot kött blev det, och människor (som säkert ofta körde bil till affären ifråga) upprördes över att köttdisken hade dansk filé.

Det är väl så att det välkända är tryggt, och det vi själva tycker att vi kan påverka känns ännu tryggare. Så inte behöver jag någon cykelhjälm till och från jobbet inte. Det kommer ju aldrig någon bild frånn denn där utfarten, så varför skulle det komma en i dag? Full fart mot semestern!

Per Dahl
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons