Karlshamn i Kinas intressesfär
Först Moskva, sedan Peking. Karlshamns geopolitiska betydelse har inte undgått någon stormakt. Djuphamnen i Blekinge blir allt viktigare när handelsmönstren i världen förändras, men staden hamnar också i nya beroenden.
Bara för några dagar sedan redovisade hamnchefen för det kommunala bolaget Karlshamns hamn det ekonomiska resultatet av samarbetet med Nordstream som lagrat utrustning i hamnen under byggnationen av gasledningen på Östersjöns botten. Kommunen har fått intäkter på 83 miljoner kronor från hamnbolaget. 420 000 arbetstimmar för upp till 140 extraanställda i hamnen och uppskattningsvis minst 10 - 15.000 övernattningar i olika boenden omnämndes.
Det säkerhetspolitiska priset för att hamnen upplåtits diskuterades däremot inte. Arbetet blev ett bevis på hur kommunalt självstyre kom att övertrumfa svensk lag, även om rättsexperter som Per Ahlin underströk att ärendet hörde till regeringens maktbefogenheter. (Förvaltningsrättslig Tidskrift 3/2017). Och efter Karlshamnsfallet initierades utrednings och lagstiftningsarbete för att kunna stoppa liknande uppgörelser med tanke på att gasledningen också är ett utrikespolitiskt maktmedel för Moskva. Och att dess närvaro i Östersjön kan leda till ökad rysk marin närvaro på havet.
Men det är handelsströmmarnas utveckling från väst till öst som nu är hamnens nästa steg. Det är Karlshamn som ter sig som den naturliga porten till Sverige sett från Kina.
Flera kinesiska handelsdelegationer har besökt hamnen. Handeln i sig är betydelsefull för välstånd och för mellanfolkliga förbindelser. Hamnstäder som Göteborg, Karlshamn och Oskarshamn har historiskt förknippats med öppenhet och tolerans. Det innebär inte att man får blunda för beroenden och geopolitik.
Trafikanalys uppmärksammade nyligen i Transporter i österled risken för nya beroenden vad avser Kina och Ryssland när det gäller handeln österut.
Och det är där skon redan klämmer. Systerhamnen för Karlshamns del i rörelsen österut är den isfria hamnen Klaipėda i Litauen, som för övrigt under en kort period i historien varit svensk. En av denna knutpunkts fördelar är att spåren österut har rysk spårvidd vilket underlättar godshanteringen.
Kinesiska jätten inom transporter och fastigheter, CMG, har i flera år visat sitt intresse för att bekosta och bygga en ny kontainerterminal i hamnen mot inflytande över hamnen i gengäld.
Det har skapat stor oro också inom försvarsalliansen Nato.
Dels för att kinesiskt inflytande över infrastruktur kan användas som ett utrikespolitiskt verktyg. Dels för att Klaipėda också har en avgörande militärstrategisk betydelse. Peking skulle kunna försvåra eller blockera förstärkningar till Baltikum, noteras det i Natohögkvarteret i Bryssel.
Granskningen i litauisk media i vintras skapade snabbt motreaktioner i regeringsvänliga organ i Kina. China Daily anklagade västerländska medier för att vara ”tendentiösa” och förklarade att Kinas handelsinvesteringar bygger på icke-intervention i andra länder.
Baltikums sak är vår. Karlshamn är för övrigt en viktig svensk port också för export till Kina, som för Volvos fabrik i Olofström. Och viktig för att stärka förbindelserna mellan Sverige och Litauen.
Men man får inte blunda för det geopolitiska mönster som Karlshamn ingår i. När Fastlands-Kina söker infoga Klaipėda i sin intressesfär följer också Karlshamn med.
Martin Tunström
