unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Kalmars undangömda kors

En 15-årig elev i en skola i Kalmar ombads att ta bort sitt kors när skolfotografen kom. Andra elever däremot på samma skola bar religiösa symboler under fotograferingen. Händelsen aktualiserar hur troende elever bemöts i den svenska skolan.
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

”Hon bad mig att ta av korset, att det inte var bra på skolfotot”, berättade 15-åringen för tidningen Dagen.

En Kalmarelev beordrades att ta bort sitt kors vid en skolfotografering. Korset på bilden är ett annat.
En Kalmarelev beordrades att ta bort sitt kors vid en skolfotografering. Korset på bilden är ett annat.
Foto: Maja Suslin/TT

”Jag blev lite chockad. Det hade jag aldrig upplevt tidigare. Så jag tog av mig korset och stoppade det i fickan. Det kändes inte bra, förklarar eleven.

Skolfotografens ord uppmärksammades inte av någon lärare som hade fullt fokus på att styra upp klassen inför fotograferingen.

Ledarredaktionen har varit i kontakt med förälder till eleven som har anmält händelsen till både Diskrimineringsombudsmannen (DO) och till Barn- och elevombudet som har att tillvarata elevens intressen i skolan.

Till bilden hör att andra elever på skolan bar religiösa symboler, som slöja.

Enskilda fall bildar inte säkert något mönster. Som rektorn på skolan konstaterat har fotografen gjort fel och firman har tagit på sig ansvaret.

Men i det lilla ser vi också det stora. Just denna händelse är ett enskilt fall, men den ska ses i ljuset eller snarare sagt mörkret av hur troende elever berättar om de svårigheter de utsätts för i skolan.

I en färsk undersökning från Sveriges kristna råd berättar varannan tillfrågad troende elev att de utsatts för kränkningar på grund av att de är just praktiserande troende.

Kränkningar och trakasserier kommer till del från andra elever. Där har skolan sitt vanliga ansvar att förebygga och förhindra mobbning – precis som förre försvarsministern Sten Tolgfors har uppmärksammat i tre texter på denna ledarsida.

Men den slutsats i undersökningen som måste få större uppmärksamhet är att var fjärde av de tillfrågade eleverna har mött fördomar också från lärare.

De upplever sig vara dumförklarade. ”Som om vi tror på tomten”, förklarade en elev, Inte minst är det vanligt att Darwins teori om evolutionen ställs mot Bibelns skapelselära. Tro och vetande framställs i sekulär anda som varandras motsatser.

Även religionsundervisningen brister med ett exotiserande synsätt. Religiöst liv är något avvikande, något föråldrat. I den normkritiska samhällsdebatten blir samtidigt korset ett uttryck för majoritetens överordning och västerländsk makt – som om kristendomen skulle vara en europeisk uppfinning för vita män. Denna hållning har varit förödande för kristna grupper i Irak och Syrien som fördrivits under de senaste årens krig.

I detta perspektiv är inte skolfotografens agerande ologiskt och det är inte särskilt svårt att förstå. Vederbörande trodde sig antagligen agera efter samtidens förväntningar.

Därför är den prövning som Diskrimineringsombudsmannen och Barn- och elevombudet nu ska göra av stor betydelse. Diskriminering av ”ljusets barn” är en fråga som DO inte direkt har för vana att hantera. Barn- och elevombudets avgörande kan få en vägledande funktion vad gäller skolans arbete för att tillförsäkra hur elevens religiösa lagstadgade rättigheter ska säkerställas.

Därför är det också mer än välkommet att incidenten på skolan i Kalmar fått Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén att tala högre om diskrimineringen. Hon varnar för att vi bara sett ”toppen på ett isberg” vad gäller kränkningar av unga troende. Det är också värt att påpeka att riksdagsledamoten Gudrun Brunegård (KD) från länet i september lyfte frågan om skolkränkningar i riksdagen.

Må händelsen i Kalmar bli vändpunkten för hur den svenska skolan bemöter elevernas rätt till tro.