GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kalmars grekisk-ortodoxa stoppar fusket

Den grekisk-ortodoxa kyrkans fusk med statsstöd skadar tilltron till systemet. Men Kalmarförsamlingens agerande vittnar om det lokala engagemanget mot korruption och missförhållanden.
Ledare • Publicerad 16 november 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Grekisk ortodoxa församlingen i Kalmar tänder ett ljus av hopp i kampen mot fusk med statliga medel.
Grekisk ortodoxa församlingen i Kalmar tänder ett ljus av hopp i kampen mot fusk med statliga medel.
Foto: Thanassis Stavrakis

Den grekisk-ortodoxa församlingen i Kalmar intar en central roll när avslöjanden om allvarliga missförhållanden i den grekisk-ortodoxa kyrkan i Sverige nu rullas upp i en serie artiklar i Göteborgs-Posten.

I flera år har Kalmarförsamlingen reagerat över att statliga pengar som tilldelats samfundet för vidare förmedling till de lokala församlingarna aldrig kommit Kalmarförsamlingen till del. Enligt GP:s avslöjanden har fler församlingar än i Kalmar - Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås och Jönköping – protesterat hos ärkebiskopen i Stockholm.

Brottet mot regelverket är blott en del av den härva som nu nystas upp. Det berättas om krav på donationer och räkningar som skickas till medlemmar i samfundet. Om inköp av en lyxvilla i Stockholmstrakten och skyhöga löner till samfundets ledare. Uppgifter om hot, överfall och utpressningsliknande verksamhet förekommer också i Göteborgs-Postens stora avslöjanden. Och ledaren själv vägrar konsekvent att svara på några frågor på samma sätt som han försökt utnyttja sin religiösa ställning gentemot medlemmarna i samfundet. Som att en kyrkoledares auktoritet inte ska ifrågasättas. Han är ”alltför helig”.

Nu ska samfundet betala tillbaka en mindre del av det statliga stödet till Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), efter att fått mail med återkrav formulerade i minst sagt vänskaplig och naiv anda.

För de övriga samfunden som upprätthåller det förtroendefulla kontraktet med staten kommer avslöjandena minst sagt vid en olämplig tidpunkt.

I regeringens budgetförslag får Myndigheten för stöd till trossamfund ett förstärkt anslag för kontrollverksamhet. Det väntas nämligen en proposition från regeringen som inkluderar bland annat demokrativillkor i det nu rådande stödsystemet till landets trossamfund exklusiva Svenska kyrkan.

Propositionen är försenad och i vilken mån den avviker från statsvetarprofessorn Ulf Bjerelds balanserade utredning är okänt. Statssekreteraren på kulturdepartementet Helene Öberg varslade sock i radions Människor och tro om strängare regelverk när hon slog fast att det återstår att se om samfunden ”finner det värt och angeläget att få statsbidrag”.

Oberoende är ett värde som är grundläggande för alla parter i civilsamhället. Det är en gåta att fler samfund inte använder sig av den religionsneutrala modell som majoritetssamhället erbjuder dem, nämligen att finansiera verksamheten genom en uppbördsavgift som Skatteverket tar ut. Precis som kyrkoavgiften till Svenska kyrkan. Kanske spelar bland islamiska församlingar misstron mot myndigheter från den muslimska världen in i tvekan. Och kanske finns en kvardröjande skepsis mot myndigheter också hos kristna från det gamla kommunistiska Östeuropa.

”Men att exkludera just samfund från statligt stöd när andra organisationer är diskriminering.”

Men att exkludera just samfund från statligt stöd när andra organisationer är diskriminering.

Ingen tvekan råder om att det funnits en naiv syn i Sverige när det gäller utbetalningen av bidrag till etniska organisationer och i vissa fall till extremistiska församlingar. Därför är villkor som respekterar religionsfriheten men som samtidigt blockerar stöd till våldsbejakande eller antidemokratiska välkomna. Men det kan heller knappast vara för mycket begärt att en utbetalande myndighet exempelvis får intyg av en auktoriserad revisor om att utbetalade pengar har använts enligt ändamålet. Det är inte att intervenera i föreningsfriheten.

Härvan visar också att medlemmarna i den grekisk-ortodoxa kyrkan inte accepterade missförhållandena utan att de valde att protestera. Det var deras visselblåsande, inte myndigheternas kontroll, som ledde till att skattebetalarnas pengar till slut återbetalades. Och det är ett blytungt argument för att ett reformerat stödsystem ska bevaras och inte avvecklas.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.