Kalmars egen arbetslinje

Nog kan en punkt ifrågasättas med en gång: Kalmars allianspartier vill att nyanlända ska låna pengar istället för att få ekonomiskt bistånd från kommunen i det glapp som uppstår när nyanlända inte längre får ersättning från Migrationsverket och väntar på att komma in i etableringsersättningen.

Sådana etableringslån har införts i flera tidigare M-ledda kommuner för att som det brukar heta inspirera till arbete. Andra kommuner har istället efter utredningar hävdat att detta strider mot socialtjänstlagen. Det går också att ställa frågan vad man vinner på att skuldsätta nyanlända från den första dagen de hamnar i Kalmar. Idén om etableringslån väcktes för övrigt först också i tider när räntan var nära nollpunkten. Med nya högre räntenivåer finns här risken för en annalkande skuldfälla för nyanlända.

Men denna punkt är inte karaktäristisk för det presenterade programmet. Ett integrationsprogram som formuleras utan påverkan - som i rikspolitiken - av Sverigedemokrater präglas av en rimlig balans mellan stränga krav och mjuka stöd. Där finns kraven på nya inslag i samhällsorientering för nyanlända, förslag om nya former för SFI-undervisning liksom tankar om att stötta de gymnasieelever som halkat efter i skolan. Nya sociala frågor dyker också upp som i punkten om att kommunen ska utreda hur arbetet med hemmasittare i skolan kan utvecklas.

En annan punkt som förtjänar att nämnas är erbjudandet av fler hembesök till föräldrar i ”utsatta områden”. Det är en metod som testats med framgång i Region Stockholm.

Här finns också en poäng. Tunga moderata politiker har haft en mer offensiv syn på socialtjänstens arbete. Det talas om obligatoriska hembesök hos hushåll som tar emot ekonomiskt bistånd. Det sker utan respekt för familjens rätt till en privat sfär och idéerna bortser från den kritik som annars riktas mot den offentliga makten. Som risken för att myndighetsföreträdare går utöver sina befogenheter och att det finns risk för ändamålsglidningar och maktmissbruk över underordnade personer. I Kalmar finns istället det stödjande perspektivet när det gäller socialtjänstens relation till den behövande.

Ett så omfattande program från en opposition är ovanlig.

Det är vanligare att oppositionen i kommuner ofta ägnar sig åt att reagera över majoritetens förslag istället för att agera.

Det hör heller inte till vardagen att tre partier i opposition samfällt lägger fram ett så omfattande programarbete. Vanligen går något parti fram på egen hand. I de kommunerna bli oppositionen främst intressant när valet närmar sig. Men den politiska påverkan under de långa mandatperioderna blir desto svagare. Den som levererar 68 punkter att ta på allvar visar att den onekligen har högre ambitioner än så.