Annons

Kallt kalkylerande

Regeringen ägnar sig åt ihålig retorik om att kärnkraften ska klara sig på marknadens villkor, när den samtidigt signalerar dess avveckling och subventionerar konkurrenter.
Ledare • Publicerad 6 februari 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
För att klara av vinterns elbrist måste nu oljekraftverket i Karlshamn sättas igång.
För att klara av vinterns elbrist måste nu oljekraftverket i Karlshamn sättas igång.Foto: Johan Hultgren

Det är onekligen ironiskt att den fortlöpande avvecklingen av svensk kärnkraft, pådriven av inte minst Miljöpartiet, nu lett till att Sverige istället måste förlita sig på fossila bränslen för att klara av elförsörjningen. För att hantera den bistra vinterkylan har nu oljekraftverket i Karlshamn tänts igång flera gånger – i södra Sverige råder elbrist, och vattenkraften från norr kan inte komma till undsättning.

Ironiskt eller ej så är det dock på inget sätt en rolig utveckling. Elpriserna skjuter i höjden, och blir en stor belastning för många familjer som redan tyngs av andra avgifter, utlägg och lån som ska betalas av. Industrier varnar för att de kommer nödgas flytta utomlands, eller skjuta upp planerade expansioner, på grund av elbristen. För att inte tala om oljeförbränningens miljöpåverkan.

Annons

Vad som gör det hela än mer bistert är att detta inte är någon plötsligt överraskning. Att sådana här situationer skulle kunna uppstå har varit känt, och representanter för såväl näringsliv som partier har varnat för det tidigare – bland annat inför nedstängningen av Ringhals 2 i Varberg för drygt ett år sedan. Kärnkraften är helt klart en nödvändig resurs även i dagens Sverige; det är ett faktum alldeles oavsett nyttan och fördelarna med sol-, vatten- och vind-kraften.

Men så få fort någon ens yppar dessa synpunkter om kärnkraftverkens oumbärlighet så kommer regeringens svar som ett ständigt repeterande mantra: Kärnkraften ska klara sig på marknadens villkor. För en borgerligt sinnad vän av den fria marknaden låter det ju i förstone som något positivt.

Men styrkan i dessa ord avtar när man betraktar regeringens agerande i övrigt. Om och om igen signaleras det från regeringspartierna att kärnkraften ska avvecklas. Ta bara en titt på Miljöpartiets hemsida, där kärnkraften beskrivs som ”farlig och smutsig”, och det enda säkra med kärnkraften sägs vara att den inte längre behövs. Vem vill investera i något som politiker bestämt sig på förhand för att motarbeta?

Den högtravande retoriken om marknadens villkor motsägs också av det faktum att regeringen tidigare i veckan beslutade att gå vidare med ett förslag om att minska anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft. När den förnyelsebara elproduktionen, nu i form av vindkraftverk ute till havs, främjas genom subventioner på miljardnivå samtidigt som kärnkraften stigmatiseras ekar orden om elmarknadens villkor mycket tomt.

Svensk energipolitik skulle må bra av ett större helhetsperspektiv, som tar hänsyn till både elbehov och de olika elproduktionsalternativens realistiska förmåga att förse Sverige med el även i svåra tider. Den vilseledande retoriken kan lämnas därhän.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons