Annons

Juholt hade rätt och fel om barnfattigdomen

Av de utrikes födda barnen i Hultsfred lever åtta av tio med låg ekonomisk standard. När det framgick att barnfattigdomen var en migrationsfråga försvann den från den politiska dagordningen.
Ledare • Publicerad 15 maj 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Håkan Juholt efter sitt tal där hans förde in barnfattigdomen som begrepp i svensk politik.
Håkan Juholt efter sitt tal där hans förde in barnfattigdomen som begrepp i svensk politik.Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Ingen har tagit över stafettpinnen efter förre S-ledaren Håkan Juholt som lyfte in frågan om barnfattigdom i svensk politik.

Ordet fattigdom förde tankarna något snett eftersom det för tankarna till de länder som exempelvis får svenskt bistånd. För ett hushåll bestående av två vuxna och två barn ligger gränsen för låg ekonomisk standard på 385 000 kronor, eller 32 000 kronor i månaden i disponibel inkomst.

Annons

Men för den som har en liberal syn på rättvisebegreppet kan inte förhålla sig sval gentemot fakta. Det brukar sägas att den liberala uppfattningen om rättvisa bygger på att alla ska ha möjlighet att starta från samma punkt. Det samhälle där barn ärver föräldrarnas fattigdom kan inte kallas rättvist.

När Juholt försvann från den politiska scenen, försvann också frågan från den svenska debatten. Skälet är gissningsvis ganska enkelt. Håkan Juholt hade inte talat öppet om orsakerna till den ekonomiska utsattheten utan nöjt sig med att skylla på den moderatledda regeringen. ”Vi ska tillsammans utrota barnfattigdomen. Den hör inte hemma i Sverige. Den hör bara hemma i Reinfeldts Sverige, men inte i Socialdemokraternas Sverige”.

Statistiska Centralbyrån presenterade häromdagen nya tuffa fakta om antalet barn i Sverige som lever i låg ekonomisk standard.

”Titta på Hultsfred. l kommunen finns 1 121 barn mellan 0 till 19 år med låg ekonomisk standard. Av barnen födda i Sverige har 24,1 låg ekonomisk standard.”

Titta på Hultsfred. l kommunen finns 1 121 barn mellan 0 till 19 år med låg ekonomisk standard. Av barnen födda i Sverige har 24,1 låg ekonomisk standard. Av de utrikes födda barnen har 78,6 procent låg ekonomisk standard. Notera att om de i Sverige födda har invandrade som föräldrar inte registreras av statistiken.

Hultsfred sticker emellertid inte ut. Högsby, Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner kännetecknas av samma mönster. Även i Kalmar som procentuellt tagit emot betydligt färre migranter har 57 procent av de utrikes födda barnen en låg ekonomisk standard, medan 13,9 procent av barnen som är födda i Sverige hamnar i samma statistiska kategori. Siffrorna för Kalmar ligger också ganska nära det svenska genomsnittet.

Det som kommit att kallas för barnfattigdom är således hårt kopplat till den generösa migrationen.

Här finns också andra faktorer som är mindre bekväma att tala om. Ensamstående kvinnor med barn drabbas hårt av att barnens pappa betraktar normen för underhållsstöd på 2 073 för ett barn som fyllt 15 år som ett tak och inte som är meningen är, som ett golv. Remitteringar, det vill säga försändelser av pengar, till familjer i det land som migranter lämnat urholkar också köpkraften.

När tankefiguren att det var Reinfeldt som hade skapat klyftorna och barnfattigdomen upplöstes av hårda fakta försvann också frågan från debatten. Och det samtidigt som allt fler lever i ekonomisk utsatthet.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons