Januaripartier i kylan

Vänsterpartiet ligger när SCB-undersökningen presenteras högre än normalt i svensk politik. Men profetian att Vänsterpartiet skulle växa bygger någonstans på att partiet skulle ha stöd i svensk opinion som partiet i andra hand. Det tycks inte stämma. Trots Januariöverenskommelsens skattesänkningar, avdrag och nedtoning av fackets makt står partiet och stampar i opinionen. Det vittnar om var de politiska vindarna blåser i Sverige i dag.

Visst har Januariöverenskommelsen ritat om den politiska kartan. Men i den mån det blocköverskridande samarbetet har satt fart på väljarströmmar så har de gått mot Sverigedemokraterna. Den överenskommelse som skulle marginalisera partiet trycker månad för månad upp dess väljarstöd.

Politiskt sett syns SD företrädare mer i media också i frågor som inte traditionellt sett förknippas med partiet. Partiets företrädare kan i vart fall inte angripa media för marginalisering. Stora partier får helt enkelt mer uppmärksamhet än mindre.

Någon större politikutveckling kan dock inte skönjas in de stora samhällsfrågorna. Det behövs inte heller. De stora nyhetshändelserna under de senaste veckorna, om bristande hantering av samordningsnummer, om våldet i förorterna och om Iraks svenske försvarsminister som lever på bidrag, kan kopplas till frågor som Sverigedemokraterna länge lyft. Därmed behöver inte SD presentera reformer eller lösningar. Partiet kan surfa på vågen som uppstått i kölvattnet av andras politiska förnekelse och av en Januariöverenskommelse som ligger vid sidan av vad medborgarna uppfattar som samhällsproblem

Om Sverigedemokraterna blir större än vad Moderaterna och Kristdemokraterna är tillsammans försvåras också möjligheterna att bilda en borgerlig regering bestående av M/KD med stöd av SD.

Det är inte alltid sakpolitik spelar in i väljarbeteendet. Den gravt tendentiösa rapporteringen om KD.s abortpolitik inför EU-valet sänkte KD till den nivå som partiet också fick i riksdagsvalet efter att partiet i förra mätningen nådde 12 procent.

Av Januaripartierna är det bara Miljöpartiet som noterar en uppgång sedan valet. Det sker sedan klimatfrågan fått en enorm uppmärksamhet. Samtidigt håller klimatrörelsen på att radikaliseras. Greta Thunberg som länge framstått som en talesperson för klimatet i allmänhet utan särskild politisk vinkel, anammar nu en mer extrem vänsterretorik om att ”kolonialism, patriarkat och rasism” ligger bakom klimatkrisen.

Men Centern och Liberalerna har inte belönats av väljarna för deltagandet i överenskommelsen. Liberalerna hålls kvar i riksdagen på grund av väljarstödet i Stockholm. Mönstret att borgerliga partier som stöttar en S-regering backar i opinionen upprepas således, i vart fall hittills under mandatperioden.

Januariöverenskommelsen har utvecklats till ett politikens eget Jökbo som skapar fler och inte färre blockeringar. Den knäcker sin egen arkitekt, Socialdemokraterna. Men den underminerar också borgerligheten när den de facto sätter Sverigedemokraterna i politikens centrum.