GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Inte slutet på artskyddsdebatten

Varken miljöaktivister eller skogsbrukare lär vara helt nöjda med den nya utredningens förslag.
Skogsägarnas omsorgsfulla bruk av sin mark utgör en förutsättning för att gynnsamma förhållanden ska uppstå för många arter.
Skogsägarnas omsorgsfulla bruk av sin mark utgör en förutsättning för att gynnsamma förhållanden ska uppstå för många arter.
Foto: Roald, Berit
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Efter en månads fördröjning – föranledd av en ny EU-dom – släpptes under torsdagen till slut den utredning om artskyddsförordningen som tillsattes förra året.

Att en översyn behövts har länge varit tydligt. Det finns en god tanke bakom artskyddet – att värna de fridlysta arterna, och de miljöer de lever i. Men som systemet är utformat har otydligheter i lagen lett till olyckliga konflikter och rättsprocesser när markägarnas äganderätt har inskränkts med hänsyn till de skyddade arterna, med osäkerhet kring om ägarna ska kompenseras ekonomiskt för sina förluster.

Markägare har stått handfallna inför situationer där ej tillåts bruka sin mark på grund av förekomsten av en artskyddad blomma eller fågel. Även i fall där den fridlysta arten ifråga har klassats som livskraftig. Skogsmark som gått i arv står obrukad. Något som påverkar ägarnas inkomster och motivationen att fortsätta traderingen av marken till nästa generation. Och att ta ärenden till domstol blir lätt en dyr historia.

I den nuvarande artskyddsförordningen står det inte heller något om att ägarna är berättigade ekonomisk ersättning som kompensation, vilket förvärrat situationen, gjort konflikterna än mer infekterade, och undergrävt artskyddsförordningens moraliska legitimitet.

"En markägare kommer alltså inte per automatik berättigas ersättning."

Samtidigt har det också funnits oklarheter kring om markägare får bruka sin mark även om fridlysta arter förekommer i blott små bestånd.

Det senare var anledningen till utredningens fördröjning. Sverige har förbundit sig att följa EU:s naturvårdsdirektiv, vilket Naturskyddsföreningens jurist Rebecca Nordenstam i utredningens expertgrupp utifrån en ny EU-dom menar fastslagits gälla för alla skyddade arter – det vill säga även de små bestånden.

Något som skulle kunna leda till fler beslut som upplevs som onödiga och orättvisa av markägare.

Dock föreslås reglerna för ekonomisk kompensation äntligen tydliggöras. En välkommen och nödvändig förändring med tanke på både inskränkningen av äganderätten och den ekonomiska förlust som bruksstoppet innebär.

Om områden stoppas för bruk, möjligen under begränsad tid, så ska ägarna också ersättas – men ersättningen ska endast kunna fås under vissa förutsättningar, vilket den särskilde utredaren Lars Tysklind förklarar med att ”staten kan dock aldrig ge ersättning till någon för att denne ska följa lagen”. En markägare kommer alltså inte per automatik berättigas ersättning när den på grund av artskyddet inte får bruka marken, utan endast om man till exempel inrättar ett slags föreslagna naturskyddsområden.

Utredningens förslag går i rätt riktning, även om den alltså också lämnar saker att önska. Än är inte sista ordet sagt i denna utdragna debatt.

Läs mer