GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Inte läge för segerdans

Danstillståndet infördes av en anledning. Dess avskaffande är ogenomtänkt och innebär en säkerhetsrisk.
Ledare • Publicerad 16 januari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Det ska vara säkert att dansa.
Det ska vara säkert att dansa.Foto: Eric Reed

Det finns få inslag i den mänskliga kulturen som är så uråldriga som dansen. Människan har alltid ägnat sig åt dans – som nöje, som konstform, som ritual. Sällan har väl någon skildrat dansens extatiska kvaliteter så väl som Lev Tolstoj i sin novell ”Efter balen” (1903): ”Jag dansade och dansade och kände inte att jag hade någon kropp. Ja, så fortsatte jag att dansa och märkte inte hur tiden gick. Vi virvlade för hundrade gången runt i salen. Jag var inte bara glad och nöjd, jag var lycklig, salig, jag var god, jag var inte längre jag, utan ett överjordiskt väsen som inte visste om något ont och endast kunde göra gott.”

Riktigt så romantiskt går det väl i och för sig inte alltid till när överförfriskade och svettiga främlingar hoppar upp och ned till dunka dunka-musik i överfyllda och mörka rum. Som bäddat för sexuella trakasserier och annan ljusskygg verksamhet.

Lika länge som dans förekommit har det omgärdats av sociala koder, tabun och regler. Att i dag läsa om forna dagars fördömanden av dans som något närmast omoraliskt framkallar lätt leenden, men i en generös läsning bör man bedöma deras synsätt utifrån den historiska kontexten. Den historiska kritiken mot ”dansbaneeländet” måste förstås mot bakgrund av förekomsten av slagsmål, oplanerade graviditeter, ungdomarnas konsumtion av sprit – och sådant som idag hade rubricerats som MeToo-skandaler i media.

Det var efter debatterna på 30- och 40-talet som det så kallade danstillståndet till slut infördes i ordningslagen 1956. Ett tillstånd som sedan dess har krävts för att ordna offentliga danstillställningar. Det var en rimlig åtgärd då, och är så än i dag. När regeringen nu har bestämt att danstillståndet ska avskaffas – en onödig fråga som nyliberaler drivit i decennier – hyllades beslutet snabbt av en del borgerliga som något slags seger för friheten; minst sagt en överdrift.

”Sänkt säkerhetsstandard är inte någon frihetsreform.”

Kritiker av danstillståndet som stirrat sig blinda på vad man uppfattat som moralism missar de säkerhetsaspekter som det i grunden handlar om. Det är ingen slump att polisen länge tyckt att danstillståndet bör finnas kvar som ett viktigt verktyg av ordnings- och säkerhetsskäl.

Det är också aspekter som flera remissinstanser underströk när den föregående regeringen ville reformera danstillståndet. MSB skrev i sitt remissvar att ”det är viktigt ur säkerhetssynpunkt att tillställningar som ställer högre krav på säkerhet fortsatt genomgår ett tillståndsförfarande.” Svea hovrätt varnade för att offentliga danstillställningar kan innebära ”påtagliga risker” om de inte i förväg kontrolleras av polisen, och polismyndigheten själv lyfte fram behovet av att bland annat kunna säkerställa brandsäkerhet, utrymningsmöjligheter och ljudnivåer.

Visst ligger det något i att danstillståndet innebär någon form av förmynderi och statlig paternalism. Men när det första dödsfallet inträffar efter en olycka i en för dans olämplig lokal kommer de sörjande att undra varför det inte finns en striktare kontroll. Sänkt säkerhetsstandard är inte någon frihetsreform.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.