Inte ens regeringen vet vad den vill
Frasen ”vi är överens” återkom som ett mantra under regeringens presskonferens på onsdagen. Då meddelades att migrationskommitténs slutbetänkande skickas på remiss. Kanske hoppades migrationsminister Morgan Johansson (S) och vice statsminister Isabella Lövin (MP) att meningen, lik en besvärjelse, skulle skapa harmoni i regeringen. Men ord kan inte ändra på verkligheten. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är allt annat än överens.
Regeringspartierna enades visserligen om att skicka kommitténs 26 förslag på remiss. Men det utan att klargöra vilka av förslagen som, i synnerhet Miljöpartiet, står bakom. När riksdagen röstade om dem i september stödde partiet inte mer än tre.
En av de värsta stötestenarna mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet har varit höjda krav för permanenta uppehållstillstånd. På frågan om Miljöpartiet kan stödja förslaget när det skickas på remiss svarade Isabella Lövin att partiet fortfarande är kritiskt till delar av det. Därtill förväntar hon sig att remissinstanserna kommer finna problem med dem. Knappast ett rungande ja.
Inte blir det tydligare av att regeringspartierna också aviserar kompletterande förslag. Personer med tillfälliga uppehållstillstånd men som har ”särskilt ömmande skäl” samt barn som fyller 18 år under tiden i Sverige ska få stanna. Försörjningskraven ska sänkas för de som omfattas av gymnasieamnestin och kvotflyktingar ska få utökad rätt till anhöriginvandring.
Kompletteringarna presenteras som mindre korrigeringar men ändrar i grunden inriktningen för det remitterade förslaget. Medan kommitténs slutbetänkande var ett försökt till bred samling är detta helt och hållet eftergifter till Miljöpartiet. Trots att Socialdemokraterna har bedyrat att invandringen inte ska öka är det just vad tilläggen skulle leda till.
Kan man verkligen säga att Miljöpartiet står bakom förslaget som nu remitteras om de snart kommer lägga nya som går i en helt annan riktning? Och vad är Socialdemokraternas migrationspolitik egentligen? Det var ju det enda partiet som stödde alla 26 ursprungliga förslag. Men nu accepteras stora ändringar.
Det är förvisso inte unikt att regeringar remitterar förslag som inte alla partier är helt eniga om. Men det brukar röra mindre frågor där partierna kan acceptera vissa nederlag. När det gäller grundförutsättningarna för ett så viktigt område som migrationspolitiken ska det inte finnas några tvivel om vilken som är regeringens politik.
