GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Inte den svenska demokratins undergång

Efter en valrörelse där de rödgröna i demokratins namn målade ut borgerligheten som blåbruna medlöpare till ”nyssnazism” och rasism så sjönk valdeltagandet. Ett samband som borde studeras närmre – och väcka självkritiska frågor.
Ledare • Publicerad 20 september 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Den svenska demokratins hjärta pumpar än.
Den svenska demokratins hjärta pumpar än.Foto: Jonas Ekströmer/TT

I årets riksdagsval minskade valdeltagandet märkbart. Därmed bröts en trend med ökande valdeltagande som pågått sedan riksdagsvalet 2002, med en toppnotering 2018 då valdeltagandet landade på 87,2 procent. I år var det i stället 84,2 procent av svenskarna som nyttjade sin rösträtt.

Saken bör dock sättas i ett längre historiskt perspektiv. Det är inte så att röstdeltagandet kontinuerligt och oavbrutet har ökat för att nu plötsligt minska. Faktum är att valdeltagandet i Sverige sedan början av 70-talet, då drygt 90 procent av befolkningen röstade, mer eller mindre kontinuerligt minskade fram tills dess att valdeltagandet nådde en bottennotering 2002 på 80,1 procent.

För att hitta lägre siffror måste man gå tillbaka längre i historien till första hälften av 1900-talet. I valet 1921, då kvinnor hade fått rösträtt, deltog till exempel endast 54 procent av de röstberättigade.

Sett i ett internationellt perspektiv är dock det svenska valdeltagandet fortsatt högt. Sverige toppar ligan och hamnar på cirka femtonde plats bland länderna med högst valdeltagande. Den demokratiska legitimiteten i valresultatet kan således inte ifrågasättas, och även om det är bekymmersamt med lägre valdeltagande finns det inte skäl till alarmism. Det är inte ett apokalyptiskt tecken på den svenska demokratins kollaps.

”Det vore onekligen ironiskt om således S-blocket så att säga i demokratins namn sänkte valdeltagandet.”

Att väljarna inte flockade i än högre skaror till årets val tyder på att man inte delar alarmisternas bild av att detta skulle ha varit ett ödesval mellan en auktoritär eller rentav fascistisk höger och en påstått ”anständig” vänster. Ja på sina håll har det till och med låtit som om själva demokratin stod på spel.

Att valdeltagandet under en längre period sedan millennieskiftet stadigt har ökat kan mycket väl bero på den ökande polariseringen, med ett Sverigedemokraterna som har varit duktiga på att mobilisera soffliggare samtidigt som motståndare också har motiverats till att rösta – ett slags lex Jan Guillou (som i år röstade till riksdagen för andra gången i sitt liv, just på grund av motstånd till Sverigedemokraterna).

Det vore också intressant att veta i hur hög grad Socialdemokraternas, Vänsterns, Miljöpartiets och Centerns retorik om kamp för demokratin i själva verket bidrog till att trycka ned valdeltagandet genom att skrämma bort väljare från de borgerliga partierna samtidigt som samma väljare inte kunde förmås rösta rödgrönt. Något som borde väcka självkritiska frågor om hur långt, och lågt, man är villig att gå i kampen om makten. Det vore onekligen ironiskt om således S-blocket så att säga i demokratins namn sänkte valdeltagandet. Se där en snöplig avrundning på den svenska demokratins hundraårsjubileum.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.