Annons

Inget stjärnornas krig

I samband med samhällets teknologiska utveckling blir rymden en alltmer viktig faktor för säkerhetspolitiken att ta hänsyn till.
Ledare • Publicerad 1 mars 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
En antenn vid Sveriges rymdbas Esrange utanför Kiruna.
En antenn vid Sveriges rymdbas Esrange utanför Kiruna.Foto: Fredrik Sandberg/TT

I onsdags anordnade Folk och Försvar ett online-sänt seminarium om säkerhetspolitiska trender i rymden. Ett ämne som ligger i tiden och kommer att bli alltmer relevant de kommande åren. Även för Sverige.

Som en av deltagarna i seminariet påpekade så investerar både statliga och privata aktörer alltmer i rymden; rymdekonomin är ett växande område, fler länder får avancerade rymdprogram, och det moderna samhället blir alltmer beroende av den teknologiska utbyggnaden i rymden.

Annons

Rymden har alltså blivit en del av den moderna världens infrastruktur, vilket också innebär att länder är sårbara för vad som kan hända med exempelvis ens egna satelliter; det har exempelvis förekommit fall med försök att hacka satelliter.

Det är inte bara det högteknologiska samhället i stort som är integrerat med utbyggnaden i rymden; även länders moderna försvarskapacitet är beroende av rymdteknologin.

När USA för drygt ett år sedan grundade en självständig rymdstyrka möttes det med utbrett hån, både på hemmaplan och runtom i världen. Det gav till och med upphov till en komediserie på tv.

Att USA redan haft en militär rymdenhet sedan början av 80-talet, som sorterade under flygvapnet, var det inte många som reflekterade över. Det var för övrigt förband som lydde under denna enhet vilka stod bakom satelliterna som behövs för det GPS-system som används över hela världen.

Det handlar alltså om verksamhet med mycket stor och även fullt vardaglig betydelse, och handlar inte om något slags pojkfantasier om rymdkrig.

Ej heller att förglömma så har de opålitliga staterna Ryssland och Kina egen militär rymdverksamhet, och utvecklar även vapen som ska kunna användas mot rymden, såsom missiler för att skjuta ned satelliter.

Just i Kina är i princip hela rymdorganisationen som sådan militariserad. Det finns en betydande risk i att låta skrupelfria stater få ett fritt spelutrymme för militär upprustning på ett sådant område som spelar så oerhört stor roll för det moderna högteknologiska samhället. Geopolitiken sträcker sig i dag även ut i rymden.

Det var just med anledning av detta som det statliga Svenska Rymdbolaget förra året beslutade att avsluta ett pågående svenskt rymdsamarbete med Kina; man hade låtit Kina använda dess utrustning för att övervaka satelliter.

En klok förändring. Året dessförinnan, 2019, hade Totalförsvarets forskningsinstitut publicerat en rapport i vilken det varnades för att Kina kan använda rymdsamarbetet i militärt syfte.

Militariseringen av rymden är redan på gång. Som en av talarna på Folk och Försvars seminarium påtalade behöver även Sverige satsa mer på detta område, exempelvis när det kommer till möjligheterna för underrättelsetjänst.

Annons

Ofta är det mer spektakulära händelser i rymden som uppmärksammas i media. Som drömmar om rymdkolonisering, eller när Nasa häromveckan landade med ytterligare en rover på Mars.

Visst kommer detta leda till vetenskapliga framsteg, och när man lyssnar på den första ljudinspelningen från Mars som då gjordes – en vindpust – är det svårt att inte känna av historiens vingslag.

Men glöm inte bort att mycket av det som här och nu är av avgörande betydelse när det gäller rymden sker på betydligt närmre håll.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons