Inget nyanserat parti
Det var väl egentligen bara en tidsfråga innan det startades ett muslimskt präglat parti i Sverige. Partiet Nyans, som grundades av den tidigare centerpartisten Mikail Yüksel efter att han uteslöts 2018, har rönt en del uppmärksamhet på sistone i samband med att man kampanjat och värvat kandidater inför det kommande riksdagsvalet.
Man ska ställa upp i både riksdagsvalet samt i ett trettiotal kommuner, och planerar även att ställa upp i en handfull regionval – bland annat regionvalet i Kalmar län.
Partiet menar sig inte företräda någon av de klassiska politiska ideologierna som konservatism, liberalism eller socialism. Det kännetecknas snarare av att det riktar sig till etniska och religiösa grupper, närmare bestämt muslimska invandrare.
På så vis kan partiet därmed sägas vara den logiska följden av den identitetspolitik som under flera år präglat inte minst de rödgröna partierna. När man närt identitetspolitiken har det också legat i tangentens riktning att det tids nog leder till att det växer sig för stort för partiernas kontroll.
Nu finns det alltså ett parti vars grundare har band till den fascistiska, turknationalistiska organisationen Grå vargarna. Yüksel beskriver också partiet som ”Turkietvänligt”.
Man vill att bilder som Lars Vilks rondellhund ska förbjudas, så även förnekelse av folkmordet på muslimer i Srebrenica – medan man däremot aktivt tar avstånd från att erkänna folkmordet på kristna armenier.
”Partiet spelar med i misstänkliggörandet av svensk socialtjänst.”
Därtill underblåser man den senaste tidens islamistiska påverkanskampanj mot Sverige genom att partiet spelar med i misstänkliggörandet av svensk socialtjänst och spridandet av bilden av att muslimska familjer diskrimineras. På partiets hemsida beskrivs hur vad man kallar för ”LVU-missbruket” är en av partiet ”ytterst prioriterad fråga”:
Bland annat vill man granska samtliga familjehem, kartlägga om tjänstemännens bedömning påverkas av religiös och etnisk tillhörighet, och att assimilering ska ”förebyggas” med garantier om att barn placeras i hem med samma religion och kultur.
Grovt räknat har ungefär tio procent av Sveriges befolkning en i någon bemärkelse muslimsk identitet. Även om denna minoritet således utgör en viktig potentiell väljarbas – för flera partier – vore det dock övermodigt av partiet Nyans att tro att denna extrema sammanslutning kommer vinna ett brett stöd. Men det vore inte helt förvånande om man lyckas komma in i några kommunfullmäktige.
Men även om partiet inte skulle få något stort genomslag för egen del innebär det inte att det inte kan påverka svensk politik. En klar majoritet av de väljare som partiet vill vinna röstar vanligen på de rödgröna. Skulle partiet således lyckas ta över tillräckligt många riksdagsröster från Socialdemokraterna kan det mycket väl innebära att det nuvarande regeringspartiet förlorar något riksdagsmandat.
Och med den jämna mandatfördelning som varit i riksdagen denna mandatperiod skulle även små förändringar ändra maktförhållandena.
Utöver en eventuell påverkan av dynamiken i riksdagen ska man inte heller underskatta den polarisering partiet kan leda till.
Dels genom att ställa invandrade muslimer mot majoritetssamhället, men också polarisering inom minoriteterna: mellan extremister och moderata muslimer, mellan muslimer och kristna invandrare, mellan olika muslimska konfessioner. Ett parti med ultranationalistiska turkiska kopplingar lär knappast glädja Sveriges många kurder.
Mer än att nyansera den svenska politiken lär partiet Nyans alltså snarare bidra till att polarisera den än mer.
