GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Inget kan stoppa etableringsstoppet

Juristkritiken mot förslaget om etableringsstopp för konfessionella friskolor är fortsatt stenhård. Men inget argument kan få regeringen att stoppa stoppet.
Ledare • Publicerad 12 maj 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Stopplagen ser ut att drivas igenom vad än juristerna säger.
Stopplagen ser ut att drivas igenom vad än juristerna säger.Foto: ULF PALM / TT

När den S-ledda regeringen grundande myndigheten Institutet för mänskliga rättigheter motiverades det bland annat med berättelsen om att ”högerhotet” mot den liberala demokratin också gällde Sverige.

Därför är det extra intressant att ta del av et av den i januari grundande myndighetens allra första tyngre beslut. I ett remissyttrande till regeringen angående förslaget om ett etableringsstopp för konfessionella skolor slår institutet fast att det innebär en oproportionerlig inskränkning av mänskliga rättigheter ”såsom dessa rättigheter kommer till uttryck i internationell lagstiftning”. Bakom beslutsformuleringen står vilket är värt att understryka en person som brukar anses personifierar arbetet för mänskliga rättigheter, nämligen tidigare diplomaten vid högkommissarien för just mänskliga rättigheter och FN-visselblåsaren Anders Kompass.

Remissyttrandena från de normalt sett tunga juridiska instanserna är dyster läsning för skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S). Justitiekanslern, JK , ifrågasätter varför de problem och brister som lyfts fram som skäl för ett etableringsstopp inte hanteras genom mindre ingripande åtgärder.

Kammarrätten i Göteborg, den överrätt som är remissinstans, slår fast att det ligger i farozonen att ”sekulära myndigheter behöver gå in och avgöra vad som är religion, tradition och kultur inom en viss trosuppfattning”.

Och en av förvaltningsrätterna, Stockholm, påminner om sitt tidigare yttrande de från 2020 då den konstaterar att frågan om ett etableringsstopp är förenligt med europarätten inte kan fastslås utan en prövning av Europadomstolen respektive EU-domstolen.

Justitieombudsmannen, JO är riktigt ilsk. ”Det lämnas ingen förklaring till den korta remisstiden. Jag har inte haft möjlighet att till fullo sätta mig in i förslagen. Jag avstår därför från att yttra mig”. Och Diskrimineringsombudsmannen, anser att hela förslaget ska avstyrkas.

”Det är ovanliga besked från myndigheter när det gäller förslag som rör just medborgerliga fri- och rättigheter.”

Det är ovanliga besked från myndigheter när det gäller förslag som rör just medborgerliga fri- och rättigheter. I normala fall hade det lett till att förslaget dras tillbaka innan Lagrådet tar ställning om det är förenligt med grundlagarna och rättsordningen i övrigt.

Men trots den mycket förväntade kritiken har regeringen inte givit några signaler om reträtt. Den vet att konfessionella fristående skolor inte är särskilt populära i väljarleden. I Svenska kyrkans tradition har de ingen större förankring. Samtidigt har idéburna aktörer alltid drivit folkhögskolor, ja den rörelsen utvecklades av den ideella sektorn.

Men det är när rättigheter inte är just populära som de måste försvaras. En relevant kritik och åtgärder mot islamiska skolor som haft nära relationer med våldsbejakande extremism har istället utvecklats till religionskritik och skepsis mot minoriteter. Högtidsorden som annars hörs om idéburen verksamhet är ombytta till fördömande.

Det handlar om hur vi ser på minoriteter och i vilken mån vi tillåter viss pluralism och mångfald. Det handlar också om verklighet kontra ideologi och fördomar. Varför ska de skolor som fungerar inte få expandera? Varför används inte mindre ingripande verktyg istället för stopplagar och förbud?

Även den som är skeptiskt inställd till fristående konfessionella skolor har anledning att reagera över regeringens metoder. Inskränkandet av rättigheter går dock vanligen just denna väg. Instanser som vanligen respekteras ignoreras. En myndighet som Institutet för mänskliga rättigheter framhålls när det grundas, som motvikt mot högerhotet, men när det varnar för S-hotet mot tolerans och mångfald väger dess röst lätt som luft.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.