GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Inget glädjande betyg

De orättvisa så kallade glädjebetygen försämrar för eleverna och undergräver förtroendet för skolan. En ny granskning från Skolinspektionen visar att många skolhuvudmän dessutom inte gör tillräckligt för att lösa problemet.
Ledare • Publicerad 20 maj 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Glädjen över felaktiga betyg kan vändas i sorg.
Glädjen över felaktiga betyg kan vändas i sorg.Foto: Jessica Gow/TT

Glädjebetygen, eller betygsinflationen som det också brukar kallas, har verkligen blivit något av Potemkinkuliss i svensk skola. Det har länge rapporterats om det utbredda problemet med elever som ges högre betyg än vad de egentligen förtjänar. Under 2000-talet har betygen ökat trots att det inte motsvaras av en liknande ökning av elevernas kunskaper.

Något som förstås kan vara glädjande i stunden för eleven – eller för den delen se bra ut i skolans statistik – men som snart förbyts i besvikelse och osäkerhet när eleven vandrar vidare i livet till gymnasiet eller universitetet och upptäcker att betyget inte motsvarade kunskapen, varpå det blir svårt att hänga med i den kommande undervisningen. Det är ett återkommande klagomål från universitetsvärlden att nya studenter inte har fått med sig den kunskap de borde ha från gymnasiet.

Problemet med skenande betyg förekommer i såväl kommunala som fristående skolor, men det måste erkännas att friskolorna sticker ut. I ett uppmärksammat extremfall från en fristående grundskola i Stockholm fick drygt nittiosex procent av eleverna högre matematikbetyg än vad de hade presterat i de nationella proven.

Problemet ledde till att Skolinspektionen började granska trettio skolhuvudmän – tjugotre kommunala och sju fristående – som utmärkt sig i statistiken vad gäller just skillnader mellan resultat i nationella prov och slutbetyg. Till de granskade skolhuvudmännen hör bland annat Hultsfreds kommun.

Den granskningen är nu färdig. Skolinspektionen kan visa att många av de utvalda huvudmännen behöver ta ett större ansvar för att få bukt på problemet så att betygssättningen ska blir rättvis. Över hälften gör inte tillräckliga analyser av betygssättningen, genom att till exempel vara analysera ett fåtal ämnen eller genom att inte genomföra några djupare analyser för att se vad orsakerna är.

”Till de granskade skolhuvudmännen hör bland annat Hultsfreds kommun.”

Man ska inte dra alla skolor över en kam, och att döma alla skolhuvudmän efter denna granskning är vanskligt. Men resultatet ger en fingervisning som visar på att skolhuvudmän behöver bli bättre på att ta tag i betygsinflationen. Som Skolinspektionens utredare Elina Ekberg påpekar finns det ”mycket mer” huvudmännen kan göra ”för att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga.”

Betygsinflationen är inte bara dåliga för de enskilda elever som får glädjebetygen. Deras förekomst är också orättvis gentemot de elever som genuint förtjänat sina betyg. Glädjebetygens existens underminerar också allmänhetens tilltro till skolsystemet.

För en borgerlighet som av tradition har både ett starkt rättspatos och ett klassiskt bildningsideal borde det vara angeläget att ta denna fråga – inklusive det faktum att problemet är mer framträdande bland fristående skolor – på allvar.

Skolfrågan – inte minst de relaterade frågorna om friskolesystemet, vinstdrivande skolor, och skolor med religiös huvudman – har sedan ett bra tag varit på god väg att bli en av valrörelsens stora frågor. Mitt i denna smet figurerar också betygsinflationen.

Om inte borgerligheten klarar av att ta sig an det på ett nyanserat sätt som tar hänsyn till verkliga problem och som väljarna har respekt för så innebär det i princip att man lämnar walkover åt de rödgröna med deras stundtals mer populistiska linje.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.